Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
godt. Det var tydligt, att en stor förändring af hela det sociala
systemet var för handen. Fanatici af ett slag må hafva väntat en
gyldene ålder, då menniskorna skulle lefva endast under förnuftets
naturliga herravälde i fullkomlig jemnlikhet och fullkomlig endrägt,
utan eganderätt, utan giftermål, utan kung, utan Gud. Fanatici
af annat slag må i filosofernas nya lära icke hafva sett annat än
anarki och atheism, må hafva slutit sig allt fastare till hvarje
gammalt missbruk och saknat den gamla goda tiden, då St. Dominique
och Simon de Montfort tuktade det tilltagande kätteriet inom
Provence. Den vise skulle med smärta hafva sett de ytterligheter,
till hvilka reformatorerna öfverlemnade sig, men han skulle hafva
gjort rättvisa åt deras snille och deras menniskokärlek Han skulle
hafva klandrat deras misstag, men han skulle hafva erinrat sig att,
såsom Milton sagt, misstag icke är annat än opinionens sträfvan till
stadga. Medan han fördömde deras fiendtlighet mot all religion
skulle han hafva erkänt, att det var den naturliga följden af ett
system, hvarunder religionen ständigt uppenbarats för dem under
former, hvilka sunda förnuftet förkastade och för hvilka
menskligheten ryste; medan han klandrade en del af deras politiska läror
såsom oförenlig med all lag, all eganderätt och all civilisation, skulle
han hafva erkänt, att Ludvig den femtondes undersåter hade all
den ursäkt, som män kunna hafva för sin ifver att rifva ned och
för sin okunnighet i den långt högre konsten att bygga upp. Ännu
medan han förutsåg en förfärlig konflikt, en stor och vidt omkring
härjande förödelse, skulle han dock skådat framåt mot den slutliga
upplösningen med godt hopp för Frankrike och för menskligheten.
Walpole hyste hvarken hopp eller farhågor. Ehuru den mest
förfranskade af det adertonde århundradets Engelska skrifställare,
frågade han föga efter de förebud, som visade sig inom den
Fransyska litteraturen på hans tid. Medan de utmärktaste fransmän
med enthusiastisk förtjusning studerade den Engelska politiken och
Engelska filosofien, studerade han lika ifrigt det gamla Fransyska
hofvets sqvaller-annaler. Versailles och Marlys hundraåriga
skandaler sysselsatte honom oändligt mycket mera, än den stora
moraliska revolution, som försiggick midt för hans ögon. Han
hyste det utomordentligaste intresse för hvarje adlig bedragare, hvars
kolossala peruk och granna drägt figurerat vid Ludvig den
fjortondes levéer och för hvarje lättsinnig qvinna af börd, som fört sitt
följe af älskare fram och tillbaka från kungen till parlamentet och
från parlamentet till kungen under den så kallade la Fronde. Dessa
voro de personligheter, hvilkas minsta handlingar han tecknade sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
