Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Läraren måste derföre bemöda sig om att i den unga flickans sinne
väcka smak och uppodla anlagen för sysselsättningar, som kunna hålla
själen vaken äfven under den största enformighet i det yttre lifvet.»
Mången torde blifva afskräckt af den studieplan Miss Shirreff
utkastat, fruktande att den är afsedd för bildandet af »lärda
fruntimmer», ett uttryck för det mesta ganska oegentligt begagnadt i
vårt kära fädernesland, der sannolikt högst få och troligast icke några
qvinnor lyckas förvärfva så grundliga och vidtomfattande
kunskaper, att de kunna sägas ega anspråk på lärdom. Emellertid är
uttrycket häfdvunnet och på sätt och vis brännmärkande, ty
mängden betraktar ett lärdt fruntimmer som ett oting i skapelsen och
hyser otvifvelaktigt långt större aktning för de okunnigaste och mest
hvardagliga bland »det täcka könet», än för dem, man hedrar med
ofvannämnde epithet.
Miss Shirreff förordar nemligen, såsom undervisningsämnen
för den unga flickan, hvars egentliga lärotid hon anser ej böra taga
sin början förrän vid tolf års ålder, ej blott Geometri, Fysik och
andra Naturvetenskaper, utan äfven, då så är möjligt, elementerna
af Latin och Grekiska. Vi kunna knappast undertrycka ett
smålöje vid tanken på den förvåning och snart sagdt fasa ett dylikt
förslag är egnadt att väcka hos många svenska mödrar och tanter,
ja, äfven hos fäder och bröder (ty det gifves underligt nog äfven
unge män med så trångbröstade åsigter, att de anse Latin och Geometri,
Fysik, m. m. för den unga flickan, såsom befrämjande qvinnans
emancipation, ett också i tid och otid begagnadt uttryck för hvarje
bemödande att föröka qvinnans insigter, höja hennes ställning i
samhället och utvidga hennes verkningskrets), emedan hos oss
begreppen om den uppfostran, man anser behöflig och passande för
qvinnan äro inskränkta inom långt trängre gränser, än fallet är hos
våra stamförvandter, Anglo-Saxer och Tyskar[1].
Den engelska författarinnans afsigt är dock på intet vis att
bilda »lärda fruntimmer», utan blott att af dessa allvarligare
läroämnen göra början till en tanke-skola för qvinnan. Hon säger
också i afseende på geometrien: »den är den bästa och kanske
äfven den lättaste skola för tanken; öfver denna väg hvilar en
genomskinlig klarhet, som utan afvikelser leder oss framåt steg
för steg; den kastar ett ljus öfver konsten att bevisa, som man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
