Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samt åtskilliga andra bildade och älskvärda damer, till hvilkas minne
han egnat flere af de i reseminnena inflickade vackra poemerna.
I konstnärligt hänseende åter äro skildringarna af hans vistelse
i Dresden och Nürnberg, äfvensom i München, men synnerligast i
Rom rikast på intresse och hans karakteristik af dervarande
konstnärer, såsom Thorvaldsen, Byström, Mörner samt den nya tyska
skolans stiftare, Overbeck och Cornelius särdeles liflig och målande.
Egentligen tyckes han i Rom sjelf hafva funnit sig bäst och hans
glödande naturbeskrifningar, hans lefvande målningar af folklifvet,
hans djupsinniga reflexioner öfver konsten, dess historia och dess
heroer, dess stridande skolor och mästare, de gamla så väl som
de nya, omvexlande med de lifligaste skildringar af det fria
konstnärslifvets behag gifva läsaren det mäktigaste intryck af en rik och
ädel själs kärlek och beundran för det evigt sköna.
Hvad som under Atterboms resa mest sysselsatte honom och
hvad han djupast uppfattat, är det för alla tider bestående intresset af
konst och menskligt vetande; derför läser man hans resor med lika
mycket nöje nu, som man skulle gjort det för fyrtio år sedan, ehuru
mycket än förändrats i yttre förhållanden sedan dess. Emellertid skulle
vi vilja föreslå våra läsare att likasom komplettera de bilder, Atterbom
framställer, genom läsandet af några yngre resebeskrifningar. Vi
skulle dertill kunna föreslå flere utländska författare, såsom Miss
Kavanagh, Beecher Stowe, Musset m. fl., men föredraga att
hänvisa till en svensk — Nils Arfvidson — hvars båda
reseskildringar »På kontinenten» samt »Nord och Söder» äro skrifna mer än
tjugo år senare än Atterboms. Genom olikheten i så väl
uppfattning som framställningssätt bilda dessa båda resebeskrifvare i vissa
fall fullkomliga motstycken till hvarandra och erbjuda derigenom
läsaren ett särdeles omvexlande och intressant studium. Då man
t. ex. hos den ena hänföres af skaldens idealiska uppfattning, måste
man hos den andra beundra den genom verldsvana och en
mognare erfarenhet skärpta praktiska iakttagelseförmågan. Inom
konstens gebiet finner man den ena mera konstnär, den andra mera
kritiker, i det man hos den ene spårar en varmare hänförelse och
en djupare blick för det skönas inre väsende, hos den andra åter
en strängare analys af dess form. I målandet af den tidens
litterära verld och dess utmärkta personligheter, finner man hos
Atterbom spår af den djerfhet i utkastet, det storartade i grupperingen, det
omfångsrika i hela anläggningen, som blott tillhör snillet; hos
Arfvidson åter den trognare bearbetning af detaljerna, det
uppmärksammare aktgifvandet på smärre, men betecknande individuella
skiljaktigheter, och detta tålamod vid utarbetningen, som är nödvändigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
