Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kroppar. Luften spelar således om nätterna rolen af vår beskyddare
mot kylan, medan under dagen dess uppgift är fullkomligt
motsatsen, i det den då skyddar oss mot en ytterlig hetta, genom att
absorbera en del af det värme, som utstrålar från solen. Detta
skydd skulle dock vara otillräckligt, om ej det luftlager, som
omgifver jorden, vore ganska tjockt. Men nu har atmosferen en
sådan höjd, att den vid middagen, äfven den klaraste dag, ej
genomsläpper mer än hälften af det värme, som solen utstrålar mot
jorden, och vi se således att luften skyddar oss mot temperaturens
ytterliga vexlingar.
Man förklarar på samma sätt den behagliga värma, som om
vintren möter oss i växthusen eller i boningsrum, som ligga åt solen.
Solvärmet intränger lätt genom de tunna fönsterrutorna och
meddelar sig åt plantorna, krukorna och alla andra föremål den träffar.
Dessa föremål utstråla då i sin ordning värme, men ett icke
lysande värme, som derför blott till obetydlig del uttränger genom
glasrutorna. Således inkommer solvärmet och kan sedan, likasom
fängsladt, ej mera slippa ut, hvarföre temperaturen stiger till högre
gradtal än ute i fria luften. Denna verkan är ännu påtagligare, om
dubbla glasrutor skydda fönstren och väggarne äro målade i grått,
eller ännu bättre i dunkelt svart, färger, som hafva den
egenskapen att i stor mängd absorbera värmestrålarne.
Enligt samma theori skall man lätt finna att man har fördel af
att, då man vill se in i en starkt upphettad ugn, hålla en
glasskifva för ögonen, hvarigenom en del af värmet afhålles utan att
ljuset utestänges. Ögonen och ansigtet blifva ej fullkomligt
skyddade, men dock tillräckligt för att man utan plåga skall kunna göra
de önskade iakttagelserna.
Vi skola sluta med anförandet af en helt och hållet
vetenskaplig tillämpning af de principer, vi framlagt, och som visar ett
bland de intressantaste resultater af de lärdes forskningar i detta
afseende.
I Mars och April månader, sedan solen gått ned och natten
fullkomligt inbrutit, märker man på den sidan af himlahvalfvet, hvarest
solen försvunnit — d. v. s. i vester — ett blekt sken, som man
kallar zodiakal-ljuset. En fysiker fick det infallet att undersöka om
detta ljus utskickar något värme till jorden. Till den ändan satte
han ett thermoskop, af ytterst känslig beskaffenhet, inuti ett rör,
hvars öppning riktades mot zodiakal-ljuset. Thermometern visade
genast en förhöjd värmegrad, men sjönk åter så snart den
riktades mot någon annan punkt af himlen. Man fick således
derigenom veta att zodiakal-ljuset utstrålar värme.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
