Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
viss ålder, som har sjelfbeherrskning och som odlat sin förmåga
att behaga, kan, om hon så vill, vinna ett inflytande hos unga
flickor, som, å deras sida, går nästan till afguderi och mot hvilket
knappast en älskares kan segra. På detta sätt hade Margaret
Meriton, som älskade att intaga, men som, man vet ej af hvad
orsak, undvek all vanlig kurtis, lyckats göra sig synnerligen
förtjusande för sina pupiller, hvilka alla tillbådo henne på unga
flickors vanliga manér. Vi kunna också, om vi så önska, föreställa
oss, att hon ibland tänkte på den stackars Stephen, och att hon,
för hans skull, ej ville af bristande öfning ligga af sig i konsten
att behaga. Emellertid satte de båda damerna sig till pianot och
lektionen fortgick en stund i all vänskaplighet; men slutligen fick
Margaret det infallet att Miss Verecker skulle upprepa en viss
passage ett gifvet antal gånger, såsom en slags botgöring för det
hon illa öfvat den. Den unga flickans lynne bar till en början ej
detta straff med synnerlig undergifvenhet; först uppreste sig
hennes stolthet; då framträdde förmjukelsen till strid med denna och
slutligen sänkte sig öfver båda vresighetens ande och förlamade
totalt Miss Vereckers vokala förmåga. En fullkomlig tystnad
inträdde. Margaret, inom sig leende, då en sväfvande intonation
nådde hennes öra, vände sig emot den unga sångerskan och
mötte ett uttryck af så uppfladdrande harm i det unga anletet, att
hon (det gör oss ondt att nödgas erkänna det) lockades att
skratta ännu mer. Derpå började hon sången sjelf. Refrängen var:
Långt bättre tro och bli bedragen,
Och djupt begråta se’n den dagen,
Än tvifla på ett enda ord, som, trodt,
Dig skulle säll och lycklig gjort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
