- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Första årgången. 1859 /
355

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

luft, men snart ansågs sprit såsom ändamålsenligare. Derefter
försökte man med oljor, hvilka föredrogos af Sir Isaac Newton,
som äfven var den förste att bestämma tvenne fasta punkter
på thermometern, frys och kok-punkten. Römer från Danzig var
den, som först använde qvicksilfret och den skala, som är känd
under namn af Fahrenheits. Professor Celsius i Upsala, hafva vi
att tacka för den thermometer, som bär hans namn och som hos
oss allmännast begagnas.

*



Dickens beskrifver Diligensens ankomst till en liten
fransysk stad, på följande sätt:
Man har färdats hela dagen i
Diligence, och är vid blott halft lif, då man nalkas sista stationen.
I half slummer hör man de nittiosex klockorna (tjugofyra på
hvarje häst); man är utledsen, upptröttnad vid det enformiga, tråkiga
åkandet, och de halfvakna tankarna sysselsätta sig förnämligast
med den väntande dinéen, när man ändtligen, vid slutet af en lång
allée, upptäcker första skymten af den lilla staden, i några
spridda obetydliga kojor. Vagnen börjar skaka och skramla öfver en
förfärligt ojemn stenläggning, alldeles som om den bestått af idel
fyrverkeri-piècer, hvilka, vid blotta åsynen af första rykande
skorsten, hade antändt sig sjelfva. Den börjar genast braka och
bråka, som vore Hin Onde sjelf konduktör. Krack-krack-krack-krick,
krick-krack, Hélo! Holâ! Vite! Voleur! Brigand! Hi hi hi! En
r-r-r-r-r-route
. Piskan smäller, hjulen skramla, sand och
småsten yra omkring; barn skrika, tiggare gnälla. — Krack-krack-krick;
Hélo! Holâ! charité pour l’amour de Dieu! Krick-krack-krick;
knuff, puff, knyck; krack-krick-krick; rusk, knuff, ryck;
krick-krack! — Rundt om hörnet, längs den smala gatan, utför den
steniga backen, ned i rännstenen; krick-krack-krick! stöt, rusk, knyck!
in i ett bodfenster till venster, förberedande en sväng åt höger in
i ett porthvalf; krick-krick-krack! och rasslande, skramlande,
skakande är man slutligen inne på gården till Hôtel de l’Écu d’Or,
rykande, flämtande, uttröttad, uppgifven, men ändå rusande
framåt ibland, helt oväntadt, och utan ändamål, likt ett fyrverkeri, i
sista stund.

L’Hôte de l’Hôtel de l’Écu d’Or, står på trappan, l’Hôtesse
de l’Hôtel de l’Écu d’Or
står der; La Femme de chambre
likaledes; le Garçon (alltid i lackerad hatt, och rödt skägg) likaledes.
Monsieur le Curé spatserar för sig sjelf i ett hörn af den stora
gården, i bred-skyggig hatt och svart kaftan, med en bok i ena
handen och en parapluie i den andra, och hvarenda en af de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:16:54 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1859/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free