Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
mängd, som jag utan all tvekan skulle vilja sälta äfven i
deras vackra händer. Måhända får jag en gång tillfälle att
lemna hänvisning på en eller annan sådan, jemte en närmare
karakteristik öfver dess författare. Nu har jag blott velat
fästa uppmärksamheten vid det förhastade i ett sådant
omdöme, som vill bannlysa bela denna litteratur från hvarje godt
och redligt hem.
Ja, fatten mod, nuna damer! Er kunskap i det vackra
franska språket kan skänka er rikare njutningar än dem, som
beredes genom gouvernantens talöfningar eller någon liten
elegant attachés anmärkningar om värmen och trängseln på en
bal. Tro mig, Airnè-Martin och Lamartine eger mången
snillrik landsman, hvilken äfven i sina romaner har »quelque
chose à diren, som det väl förtjenar att lyssna till; och för
öfrigt är det ju ganska naturligt, att jag, som sjelf skulle
skatta er ynnest så högt. måste å deras vägnar gräma mig
öfver, att J. snart nog, icke ens vågen nämna deras namn,
utan att rodnande redan tro er hafva sagl för mycket. Er
förkärlek för Albions vittra qvinnor är visst icke att klandra,
långt derifrån; låtom oss blott komma öfverens om, att ett
lefve! för den engelska litteraturen alls icke behöfver stå i
något sammanhang med ett pereal! för den franska.
Men del finnes en litleratur, som borde ligga oss
varmare om hjertat än hvarje annan: del är den svetiska. En
god fosterländsk litteratur kan icke uppvägas äfven af den
bästa utländska. Vi behöfva emellanåt att känna igen något
af oss sjelfva i snillets idealiserade bilder, vi behöfva att göras
uppmärksamma derpå, att också vår egen natur, våra egna
karakterer och förhållanden, vårt eget nationella lif eger sin
poesi. Då lifvas kärleken till vårt land, en kärlek, som
alstrar frid och belåtenhet, då öppnas våra ögon för den lycka,
som ligger oss närmast, då riktas vår håg åt ett mål, som
är oss möjligt att uppnå.
Jeremias Munter.
Efter dessa uppmaningar att göra en närmare bekantskap
med den franska skön-litteraturen (deruti icke endast
romanerna inbegripna) kunna vi ej undgå alt föreslå våra läsare
ett lätt och angenämt sätt att inleda denna bekantskap.
För att lära känna ett lands litteratur bör man ju för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
