Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Tro honom. Han din skymda sfer
»i evighetens ring kan länka.
»Månn’ väl en våg försvinna plär
»för det en våg ses henne dränka?
»Nej! hon med massan hopsmält är.
»Tro honom. Och ej sätt ditt hopp
»uppå en jord, som dig bedårar.
»Den ros, som står så purprad opp,
»hon vore utan daggens tårar
»förvissnad, eller blott en knopp.
»Tro honom. Vet, hvar stormvind blott
»skall snabbare din julle drifva
»till hamnen dit ej stormar nått.
»Ej hamnens lugn så sällt kan blifva
»för den, som jemnt i lugn har gått.» —
Så talt. — Re’n vaknade mitt mod.
En Engel rörde vid mitt öga;
dess hinna brast, — brast utan blod I
Han pekade emot det höga,
och se! der Lifvets tempel stod.
Och nu jag flydde verldens blick,
liksom en pilgrim flyr de sina.
Jag svor i penitentens skick
att söka dygdens Palestina;
inen ack! jag ännu vilse gick!
Jag svor det. — O, du Lifvets lif,
du sista vän i dödens smärta,
kom, Religion! min skyddsgud blif.
Gjut helgons kraft uti mitt hjerta,
och mig till staf din Palma gif.
Bind Hoppets bindel lör min syn,
och led mig, led mig i min yra!
Som seglaren på böljans bryn
plä’r skeppet rätt i hamnen styra,
fast han ser böljan blott och — skyn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
