- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Andra årgången. 1860 /
55

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

55

den öfvervägande, bilda likasom en grön krans omkring den inre
bassinen. l)et klara genomskinliga lugnvattnet i dessa laguner,
hvilkas botten endast utgöres af bländande hvit sand, skimrar,
under lodrät solbelysning, i den bjertaste gröna färg; dess blanka
yta, ofta mer än en mil bred, skiljer sig från det omgifvande
dunkla, nästan svarta hafsvattnet genom en krans af snöhvita
bränningar, mot hvilka palmernas fina teckning och friska grönska med
underbar skärpa framstå; och öfver allt detta höjer sig
himlahvalf-vets azur, oskymd af moln, öfver allt lika klar, lika djup, lika

ändlös.–Ännu underbarare förefaller anblicken af stora krets-

formiga bränningar, som innesluta ett orörligt lugn-vatten, utan
att ens den ringaste landremsa framskymtar i vattenbrynet för
att angifva gränsen. Dessa påträffades först af Cook i Stilla
Hafvet. Större korall-skär omgifva ofta med sin krans af grönskande
palmer på mer än en mils afstånd en klippö, uppstigande midt
utur den inre bassinen, och en skönare anblick låter knappast
tänka sig än från foten al en dylik skogbeväxt klippa, der man
ser sig omgifven af den yppigaste tropiska vegetation, under det man
har framför sig lugnvattnets klara, genomskinliga spegel, begränsad
af en krans af palmer och der bortom de skummande bränningarne
och den ändlösa oceanen. Andra öar hafva tätt invid stranden en smal
krans af korall-bankar, medan deremot utanför de större kusterna,
t. ex. Australiens, mäktiga korallbankar, ofta på 5 till 10 mils
afstånd, bilda fördämningar af stundom ända till 300 sjömils längd;
åter finnas andra öar, der, längs med stranden, men högt öfver
vattenbrynet, höga och breda vallar af döda koraller resa sig. Alla
dessa olika formationer måste sammanfattas i en bild af den, som
vill söka förklara sig den egendomliga korallbildningen i Stilla och
Indiska hafven, ty ett förklaringsförsök, som blott sysselsätter sig
med ett enstaka fenomen och lemnar alla dermed sammanhängande
åt sitt värde, måste nödvändigt misslyckas.

Af alla korallbildningar äro tvifvelsutan Lagunöarne de
märkvärdigaste. Tusentals öar, spridda kring en betydlig del af
Söder-hafvets yta, visa alla samma formation. Alla uppstiga de från ett
betydligt djup blott några få fot öfver hafvet, alla omsluta de
ringformigt ett vatten-bäcken, alla bildas de uteslutande, dels af ännu
lefvande korallers byggnad, dels af derifrån lösryckta stycken,
hvaraf en del, söndermald genom vågornas kraft, förvandlas till
den glänsande hvita sand, som betäcker den ringformiga ön. Detta
land, byggdt af polyper under vattnet och som blott genom de
lösbrutna stycken, hvilka vågorna uppslungat, förmått höja sig
öfver vattenbrynet, måste äfven af samma vågor befolkas och för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:17:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1860/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free