Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ilärom jag dock ej räsonnera vill,
Du vet, jag är ej stark i reflexionen.
Ett fält, som sägs ej höra qvinnan till,
Om hon ej sjelf hör till oppositionen.
Hur under vintern jag mig roat har.
På bal, concert, på midda’r och supéer!
Till slut ej håg, ej kraft jag hade qvar
För Vieuxtemps’, Hulls och andras matinéer.
Ja, dansat har jag, så att jag är trött,
Fastän jag gerna följer med i dansen,
Och dansskor, liksom tiden, jag förnött
Allt sedan jag togs in i Innocencen.
Jag dramer, op’ror, komedier sett,
At Slutbal’n skrattat, tjusats utaf Drömmeri,
Med Märtha gråtit och med Anna lett —
Här gäller blott att följa blindt med strömmen.
Och flyga kring så länge vingen bär
En fogel lik, nyss lössläppt utur buren —
På språng min kära man nu ute är
För att biljetter få till Trubaduren.
Men våren kommer, staden blir för trång,
Dess luft är qväf, dess gator lukta illa,
Till Djurgål’n är likväl ej vägen lång,
»Charmant» Herr Lumbye spelar på Novilla.
Till promenad inan gör sin toilette,
I ekipaget vårdslöst man sig kastar
Och kusken ordres får: »till Djurgålns slätt!)’
Ty le beau monde i dag dit säkert hastar.
Se, skogen |öfvas — åh, det är charmant!
Hör, trastar sjunga — magnifikt de drilla!
Se, hvilket ekipage — hur elegant!
Grefvinnan E. — åh ja, hon är ej illa!
Så njuter man utaf natur’ns behag,
Beundrande och häcklande hvarandra;
Man ropar hänryckt: »hvilken herrlig dag!»
Hörs sedan skoningslöst sin nästa klandra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
