Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iO!
Möjligen är qvinnan mer än mannen utsatt för denna bedröfliga
själsförmörkelse — detta tillstånd midtemellan dag och natt.
Mannen blir poetiskt förtviflad, blir misanthrop och menniskohatare, eller
tillintetgöres ban på en gång af någon stor olycka, drifves till
vansinne eller lockas att sjelfvilligt draga sig ur spelet medelst en kula
eller ett opii-pulver; inen sällan framsläpar ban år efter år under
»nervlidande, tungsinthet» och alla andra varieteter af den sinnets
och lynnets sjuklighet, som gör mången qvinna till en plåga för
sig sjelf och en börda för sin omgifnihg.
Hvarför iir det så? och är det oundvikligt? Hvar och en, som
i aldrig så ringa mån skulle kunna besvara denna fråga, skulle
derigenom bidraga till att mildra ett stort ondt — större än många
andra olyckor, som, emedan de äro sociala och praktiska, intaga,
ytligt betraktade, ett större rum på förteckningen öfver de lidanden
och missförhållanden, för hvilka qvinnan är utsatt.
Tvifvelsutan, och ehuru opoetisk en sådan åsigt än må
förefalla, ligger upphofvet till mångens tungsinthet i fysisk sjuklighet;
eller rättare i förlusten af det kroppens friska helso-skick, som,
under civilisationens nuvarande ståndpunkt, (vida skiljd från ett
naturenligt tillstånd,) endast kan bibehållas genom individens
kunskap om, och iakttagande af helsolärans vanliga lagar —
en kunskap, som tycks vara den allra sista, man vanligen tänker
på att meddela qvinnan. De dagliga och oundgängliga behofven af
vatten, frisk luft, lämplig klädedrägt, sund föda och sömn, samt
den ändamålsenliga fördelningen af allt detta, hvarförutan ingen
mensklig varelse kan antagas lefva frisk och lycklig, äro ämnen,
hvilkas beklagliga försummande endast finner sin ursäkt i en ännu
beklagligare okunnighet — en okunnighet, hvilken är så mycket
värre, som den i allmänhet är helt omedveten.
Säg en ung flicka, att vatten hvarenda morgon, ju kallare desto
bättre, är nödvändigt för hvarj(3 por i hennes fina skinn; att
måttlig rörelse i fria luften samt en viss regelbundenhet i måltider,
sömn, arbete och nöjen äro nödvändiga för hennes så väl andeliga
som fysiska helsa; att inhemtandet af en tillbörlig insigt i
helsoläran, och synnerligast af lagarne rörande hennes egen andeliga och
fysiska tillvaro, borde ingå i hennes uppfostran: säg henne detta,
och hon skall antingen stirra på dig ur stånd att begripa hvad du
menar, taga en förnärmad uppsyn, som om du hade sagt något
»opassande» eller också näbbigt svara: »ja visst; allt det der vet
jag ju förut.»
Men hvartill tjenar det att hon vet det, då hon ligger till kl.
10 på förmiddagen och ej går till sängs förr än kl. i om natten;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
