Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
sin son med litterära studier, ehuru hnn sjelf var passionerad
mathe-ruatieus och endast lefde lör denna vetenskap. Dä han förvägrade
sin son såsom minderårig detta studium, lofvade han honom det
såsom en framtida belöning för lians läraktighet i andra ämnen och
framställde för honom geometrien såsom företrädesvis mannens
studium. — Man ser alla dagar, af mindre betydelsefulla exempel, huru
bain heldre efterapa än lyda och hur isynnerhet deras nyfikenhet
eggas just af hvad man undanhåller dem. — Ar det ej sannolikt att,
hos en intelligens, så utomordentligt liflig och genomträngande som
Pascals, ifveru att lära känna hvad man undanhöll och förbjöd
honom, tjenade att ytterligare väcka hans inneboende aning för de
ma-thematiska vetenskaperna? Sedan denna passion för de exakta
vetenskaperna en gång blifvit utvecklad, lockade den detta glödande snille
ständigt med sig, genom dragningskraften af väntade upptäckter,
genom det nya i experimenterna, det ovedersägliga i bevisen, och
uppslukade under oerhördt arbete större delen af detta sä korta, så
snart utslocknade lif.
Men huru har den skicklige och passionerade vältalaren, skaparen
af den franska stylen, kunnat utgå omedelbart från dessa sterila,
förtorkande studier? Våra stora skrifställàfre hafva alla frambragts,
antingen genom den plötsliga blixten al’ en enda, men fortfarande
inspiration, eller genom ett långsamt ihärdigt arbete i en och samma
riktning. Pascal, är, så snart han skjuter åsido de geometriska
luntorna, med ens sublim skrifställare. I de vältaliga skrifter, hvilka
blott upptogo några få af de föga talrika år, som förunnades denne
utomordentlige man, märker man hvarken en första gryning eller en
gradvis fortgående utveckling af hans snille: målet är genast uppnådt
och spåren af hans väg dit utplånade.
Måhända låter detta sällsamma fenomen t.ill en del förklara sig
just genom inflytandet af de abstrakta studier, åt hvilka Pascal egnade
sig, vid en tidpunkt då vetenskapen, ännu saknande den method, det
sysrem, som sedermera underlättade dess studium, affordrade sina
forskare ett ständigt, oaflåtligt skapande. Den ofullständiga, på nytt
vaknade vetenskapen framkallade en ständig sjelfverksamhet, dess
experimenter satte inbillningen i rörelse och väckte ett visst slags
en-thusiasm. Det är då lätt att förstå huru mycket inera inspirerande
vanan vid dylika betraktelser skulle vara, än den ytliga verksamhet
hvariuom litteraturen, under Riehelieus beskydd, vanligen
inskränktes. — För att finna hvad som skapar vältaligheten, måste mansöka
det som höjer tanken. Så t. ex. var det antikens frihet, som
alstrade antikens vältalighet. Men, då tanken icke får sysselsätta sig
med fäderneslandets och frihetens stora intressen, när hon, så att
säga, är beröfvad den offentliga tillvaron, återstår det henne likväl
många andra ädla källor för inspiration. Dessa äro själens innersta
lif och betraktandet af menniskonaturen ur högre synpunkt; med ett
ord, kärleken till den speculativa sanningen. Det var ur denna
sublima källa Pascal öste, der, som han hemtade sina ingifvelser. Den
rena smaken, föraktet för falska prydnader, för eu grann meu
meningslös vältalighet alstrades hos honom af de höga föremål, hvarmed hans
tanke varit van att sysselsätta sig. Hans medfödda originalitet följde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
