Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15G
delcs poesien, endast var ett uppkok på den franska (!), Baron vou
Leinburg lät sig doek ej afskräckas deraf och resultatet af lians
allvarliga studier hafva visat sig i åtskilliga öfversättningar af Frithiofs
Saga (såväl på prosa som vers), hvaraf den senaste, som är särdeles
trogen och lyckad samt öfverallt bibehållit originalets versform, utkom
i Leipzig 1857, och i en svensk litteraturhistoria *), hvars 3:dje del, som
nyligen utkommit, sysselsätter sig med den göthiska skolan, representerad
af Geijer, Tegnér, Ling, Afzelius, v. Beskow, Nikander och Lindeblad.
Författaren gifver eu, som han sjelf kallar den, litterär-historisk
charak-teristik af hvar och en af dessa skalder, jemte öfversättningar på prosa af
åtskilliga deras dikter. Axplockningen från Tegnérs har isynnerhet varit
särdeles rikhaltig. Orsaken hvarföre den skicklige öfversättaren har
gifvit den obundna formen foreträdet, anger ban i följande ord: »de
öfversättningar, som åtfölja originalpoeraenia, äro ej att betrakta såsom det
hufvudsakliga af detta arbete, utan endast såsom bilagor — derföre
äro dc på prosa.» De båda första delarne äro ännu ej publicerade,
emedan författaren påräkuat att vinna större popularitet för sitt
företag genom att behandla personer och ämnen, redan förut något
bekanta för hans landsmän. Den l:sta kommer att omfatta: sagoåldern,
folksångerna, Stjernhjelm och lians efterföljare, samt Gustavianska
tidehvarfvet; den 2:dra skall sysselsätta sig med Phosphoristerna, samt
Franzén, Wallin, Stagnelius, etc., och i den -5:de, hvars period
infaller mellan 1815—1860, ämnar författaren införa våra yngre skalder,
bland hvilka ban med stor kärlek fästat sig vid Böttiger. Hvar och
en af dessa sist omnämnda 3 delar inledes dessutom med en
litterär-historisk öfversigt. Denne svenska litteratur-historia blir således icke
allenast den fullständigaste, utau äfven den första, som utkommit
utom Sveriges landamären.
För musikvänner torde det vara af intresse att höra det Hubert liiess iir
sysselsatt alt för orchester arrangera beethovens Sonater. Det enda försök, som,
oss veterligt, förut blifvit gjordt i den vägen, var då Jacopo Foroni förvandlade
Beethovens Sonala appassionata, op. 57, till deu herrligaste symphonie.
»Hvad äro Whigs,» säger 0’Connel — »ingenting annat iin Tories utan
befordran.»
En prestman, som färdades öfver en färja, räsonnerade uuder vägen med
färjkarlen rörande tron och gerningarne, påstående att tron är allt och gerningarne
intet. Färjkarlen var af olika åsigt, och för att bevisa sin sats sade lian: »låt
oss kalla den här högra årån tron och den venstra gerningarne. Om jag nu
endast lar tron till hjelp, så kommer vördig pastorn aldrig till andra strand, och
tar jag bara gerningarne, så är det sak samma. Men se, tar jag nu både tron
och gerningarne, då kommer herrn med Guds hjelp fram. Och, med förlof, så
tror jag det förhåller sig på samma sätt med deu långa resan till himmelriket.»
’) Hausschalz der Sehwedischen Poesic, cinc schwcdische Anthologie uud
Lit-tcrnlurgeschiclite. Leipzig 1860.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
