Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
hon redan som ung inhemtar de insigter, hvilka äro nödvändiga för
husmodren. 1 mänga fall äro dessa praktiska kunskaper
ouind-gängliga, i de flesta nyttiga. Mången ung oerfaren husmoder har
haft att genomgå rätt svåra läroår i sitt eget hus genom
okunnighet i de husliga sysslor, hvilka höra till ordningen för dagen,
och ångrat den liknöjdhet, som kommit henne att uraktlåta
inlnem-tandet af kunskaper, så nödvändiga för att rätt kunna sköta ett
hushåll. Det är dock ganska vanligt, äfven i mindre bemedllade
hus, att en öm moder hellre ensam öfvertager de besvärliga
liius-hållsomsorgerna, än hon vill betunga sina uuga döttrar dermed. De
ha dessutom att tänka på sin toilett, sin musik, sina nöjen och
kanske någon gång sina böcker — »låt dem njuta af sin sorgfria
ungdom», säger den sjelfuppoffrande modern, under det hon bär
, hela bördan af dagens tunga och hetta, »lifvets bräk och tråk hinner
dem tids nog.» Detta handlingssätt, så karakteristiskt för en tinor,
hvilken lärt att i första rumuiat tänka på sin omgifnings
välbefinnande, trefnad, nöje, i det sista på sig sjelf, vittnar dock oftare om
ett ömt sjeifförsakande hjerta, och är från denna synpunkt
betraktadt alltid berömligt, än om en klar urskiljning och ett moget
förstånd. Erfarenheten har redan lärt modren, att lifvet ej, äfven
under de lyckligaste förhållanden, är ämnadt att vara en dans på
rosor, utan att »menniskan alltid måste vara i strid på jorden.»
Vexlingarne i hennes eget lif, de iakttagelser hon gjort rörande
andras förhållanden, predika för henne denna ovedersägliga sanning
och måste öppna hennes ögon för den omständigheten att älven
hennes hjertas älsklingar, för hvilka hon är villig att underkasta
sig hvarje obehag, hvarje försakelse, en gång skola dela alla
dödligas öde och utsättas lör lifvets stormar och vindkast. Och just
derföre näns hon ej beröfva dein deras illusioner om glädjens
varaktighet, vill hon söka att göra deras ungdom så solljus och
fröjdrik som möjligt. Och hvem kan klandra henne derför, hvem
måste ej snarare beundra all den sjelfförsakelse, hvaraf endast ett
modershjerta är mäktigt? Men månne ej älven här finnes eti
gyldene medelväg att gå, månne det oj mången gång vore lyckligare
för de unga, om man småningom beredde deras hjertan för dessa
vexlingar af ljus och mörker, som äro oskiljaktiga från
menniskolifvet, om man lärde dem försakelser, uppoffringar och tålamod,
innan nödvändigheten, denne obeveklige läromästare, gaf dem sina
bittra lexor? På samma gång tro vi, alt det vore al ganska stor
nytta för de unga flickor, hvilka äro lyckliga nog alt ega goda.
väl ordnade hem, om de finge blicka in i hnshållsdëtaljerna och
deltaga i hushållsgöromål ocii derigenom vara för sin mor, ej
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
