Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
187
blott et kärt sällskap, utan ock en ofta ganska behöflig hjelp. Det
är ej derföre vår mening, att de skulle beröfvas sin glada sorglösa
ungdomstid för att betungas med en husmoders mångfaldiga
omsorger, men vi tro att det i allmänhet skulle vara dem till både
nytta och nöje att ej endast bortleka denna lifvets sköna vår, utan
att ock vänja sig att se lifvets allvarliga sida och
förbereda sig för dess vigtiga pligter, ty »med humle brvgges
mjö-det, ej blott med honing.» Till en dotters pligter hör väl äfven den
uppmärksamhet för en mor, att hellre vilja bevisa henne de små
tjenster, som ligga inom gränsen af en ung flickas förmåga, än att
betrakta henne som sin första tjenarinna, hvilken bör vara tillreds
lör att biträda den unga damen med ds toilettomsorger, hvarmed
hon sjelf ej hinner befatta sig, oftast emedan hon i första rummet
måste sköta sina nöjen. Vi hafva mer än en gång sett huru
mödrar af missförstådd ömhet nästan göra sig till sina döttrars
slafvinnor, huru de sjelfva uttrötta sig med hushållsbestyr, men ej
nännas bedja de unga flickorna uppstiga från pianot eller sybågen
för att lätta deras möda, huru de på alla möjliga sätt passa upp
de unga, hvilka å sin sida endast tänka på att roa sig. Men
så borde det ej vara, ty oafsedt den sjelfviskhet, som på detta sätt
mången gång grundlägges i ett ungt hjerta, blir den ömt
omhuldade dottren derigenom äfven så fullkomligt opraktisk, att hon
vid skiljsmessan från modren känner sig alldeles handfallen och ofta
nog bittert olycklig.
Vi äro mer eller mindre vanans slafvar och derföre är det af
stor vigt att goda och nyttiga vanor grundläggas i det unga
sinnet. Äro vi vana att så mycket som möjligt hjelpa oss sjelfva,
känna vi ej heller saknad om vi måste umbära uppassning; hafva
vi redan som barn, som unga, lärt oss att försaka ett nöje, att
uppoffra egna tycken för andras, så anse vi ej heller för en olycka
att nödgas afstå från ett väntadt nöje, så lämpa vi oss utan
svårighet efter andra, äfven då våra åsigter ej öfverensstämma med
deras; hafva vi vänjt oss att i första rummet lyda pligtens bud,
skola ej heller våra pligter förefalla oss tunga, utan
medvetandet af våra redliga bemödanden för deras uppfyllande skall
tvifvelsutan göra sinnet mer gladt och förnöjdt än deltagandet i alla
verldens lustbarheter.
I ännu ett afseende kunna vi förorda inskärpandet af ett
praktiskt sinne hos den unga flickan, ty hur osäker är ej hennes
framtid, hur ovissa de förhållanden, inom hvilkas krets hon en
gång skall röra sig. Huru lyckliga föräldrarnes ekonomiska
omständigheter än må vara, huru lysande deras samhällsställning, bur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
