Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1%
man får veta att det var systerns, Marias, öde hon i Be/en fi tams
historia med så djupa och skarpa drag tecknat Någon tid efter
Marias död, insjuknade äfven Elisabeth, försvagad af ohelsosam föda
och härd behandling, och äfven hon fördes hem för att dö,
hvarefter Charlotte, ännu ej tio år, den äldsta af de moderlösa
syskonen, också lemnade skolan och kom hem.
Af forna kamrater, som minnas henne sedan denna första
skoltid, har hon beskrifvits såsom en qvick och glädtig flicka. Men
troligen var det sista gången, denna senare egenskap kunde
tillskrifvas henne. Det djupt kända ansvaret att vara den äldsta
inom den moderlösa syskonkretsen, tyckes tidigt hafva inpräglat
hos henne det allvar, som sedan utgjorde grunddraget i hennes
karakter och så ofta var nära att urarta till svårmod; och
minnet af huru samvetsgrannt Maria sträfvat att blifva eri hjelp och
en rådgifverska för dem alla, tycktes henne såsom ett testamento
från den älskade, så tåligt lidande systern, hvilket ålade henne
samma pligter och hvars djupa betydelse nog klart uppfattades af
den 9-åriga flickan, för att i förtid hos henne undergräfva barnets
obekymrade glädtighet.
Emellertid fortgick uppfostran i hemmet ungefär på samma
sätt som före skoltiden, blott med den skillnad att brödren, en
gosse af de mest lofvande anlag, efter några timmars trägna
studier med fadren, började tillbringa en stor del af den återstående
dagen bland pojkarne i byn, eller hvad annat sällskap slumpen
anvisade honom, samt mera sällan deltog i systrarnas lekar. Dessa
började vid denna tiden, från blott mundtliga meddelanden
småningom antaga form af skriftliga uppsatser, hvilka, till större
delen upptecknade af Charlotte, med en ytterst fin, nästan oläslig
stil, dels utgjorde en sammanhängande följd af periodiska skrifter,
regelbundet utdelad bland syskonen, dels af berättelser, poemer
och sagor, hvilka än lästes, än uppfördes på fristunderna.
Som fadren hade till vana att räsonnera med dem rörande dagens
politiska händelser, och som tidningarne långa tider utgjorde den
enda näringen för deras omättliga läslust, fortfor också deras lilliga
intresse för den tidens politiska personligheter oförminskad.
Som motvigt till denna intellektuella brådmognad, samt den
medfödda böjelsen att företrädesvis dväljas i fantasiens verld,
finner man hos Charlotte Hrontë ett lika tidigt utveckladt praktiskt
förstånd, som ständigt togs i anspråk af hvardagslifvets
fordringar. Uppgiften för hennes dag var icke allenast att lära sina lexor,
att läsa ett visst sjelfålagdt pensum, att inhemta ett visst förråd af
tankar och idéer och söka med pennan eller ritstiftet ge dem form,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
