Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195
dera att, hvar och en i sin ordning, i skydd af masken, djerft svara
på de frågor, jag skulle göra dem.
»Jag började med den yngsta, Änne (som författarinna sedermera
kiind under pseudonymen Adon Bell) och frågade hvaraf ett barn.
sådant som hon, var mest i behof; hon svarade: ur och erfarenhet’
Jag frågade derpå systern näst henne, Emily (Ellis Bell) hvad utväg
jag borde taga med hennes bror, då ban var olydig och halsstarrig;
hon svarade: Tala förnuft med honom, och lyder han ej förnuftet, så
låt honom smaka riset." Jag frågade Branwell om bästa sättet att
lära känna åtskillnaden mellan mannens och qvinnans själsegenskaper;
han svarade: ’genom att jemföra olikheten i deras kroppsegenskaper.’
Derefter frågade jag Charlotte, hvilken bok, var den bästa; honsvarade:
’Guds bok.’ Och dernäst? (fortfor jag), ’naturens.’ Jag öfvergick då
till näst den äldsta, frågande hvilket uppfostringssätt, som vore det
bästa för en qvinna, dä hon svarade: ’att lära henne styra sitt hus
väl.’ Och slutligen frågade jag den äldsta om bästa sättet att
använda tiden: hon svarade: ’att begagna den sotn förberedelse till
evigheten.’»
Det egna medel fadren använde för att komina barnens slutna
karakterer på spåren, samt den originella beskaffenheten af deras
svar, utvisa lillräckligt hvilken sällsam uppfostran omständigheterna
beredde de Rrontëska syskonen.
En svägerska till Mr Brontë hade öfvertagit husets vård, jemte
den gamla tillgifna trotjenarinnan Tabby, en Yorkshire-qvinna ined
alla denna folktyps egenheter i lynne och karakter. Tanten var
en praktisk »old maid» med gammaldags åsigter och vanor, styrde
huset med ordning och liirde döttrarne sömnad och
hushållsgöromål, men förstod dem för öfrigt alls icke och kunde ej sägas leda
deras uppfostran, hvilken fortgick på samma oregelbundna sätt,
under trägna, men af slumpen anvisade, studier, tills de trenne
äldsta, år 1824—25, Charlotte var då åtta år, skickades till skolan
i Cowans Bridge, ett slags välgörenhetsanstalt för att skaffa
uppfostran åt fattiga prostdöttrar. Denna skola, undangömd i en
ödslig trakt af de Yorkeshireska inoarne, torde dock knappast vara
obekant for någon svensk läsare, ty det är denna Currer Bell, i
Jane Eyre skildrat under benämningen the Sehool of Lowood.
Man kan ej läsa denna, med grafisk skärpa och åskådlighet, samt
med en viss undertryckt, men dock alllid genombrytande bitterhet,
uppdragna målning af förtryck, missbruk och småaktig grymhet, å
ena sidan, samt tåligt, undergifvet lidande, å deri andra, utan att
ana att författarinnan sjelf upplefvat eller varit vittne till något
sådant. Att så är, samt huru djupt och outplånligt intryck hon för
hela lifvet medtagit från denna tid, förstår man ännu bättre, då
man af Mrs Gaskell lär, att Charlotte ej var mer än 9 år, dä
hon lemnade skolan. Det bittra al skildringen förlåter man, ä^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
