Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
ditåt, på det ingen må tanka på att vaktai dig. Kom, Alhejdi, min
snabba fåle väntar dig här utanföre, snart äro vi ibland beirgen,
der en skara af mina tappre väntar oss; ögonblicket är vårrt, ej
mera. Skynda, kom, Alhejdi!» Och hastigt fattade ban omi den
sköna flickans smärta lif och bar henne under skyndsamt spirång
ur trädgården öfver ett ställe, der muren syntes vara enkom
nedrifven, ut öfver fältet. Der stod en frustande häst bunden. ?SaIik
kastade sig upp med sin sköna börda framför sig. Hon hatde ej
hunnit tänka, hon visste ej om hon borde ropa om hjelp. Nw flög
det ädla djuret snabbare än en jagad fogel, lättare än gazellen. Det
frustade eld ur vidgade näsborrar, det flög allt hastigare, dess
hofvar syntes ej vidröra marken. Alhejdis hjerta klappade af tjusining.
Salik omfattade henne med den ena handen, den andra höll hästens
tyglar. »Alhejdi; älskade, snart äro vi utan fara.»
»Salik, jag är trygg hos dig.»
Men hvem synes långt borta på fältet? Fyra ryttare synas,
de störta framåt med vildt skri, de förfölja de flyende. Den oldige
hästens blistsnabba fart minskas, den dubbla bördan är ovan, fast
Alhejdi är lätt som det unga lammets finaste ull. Förföljarena luinna
närmare, Salik omfattar Alhejdi ännu fastare, han har tyglarne i
munnen och sitt spjut i handen. Hö|jdt af skum biter det ädla
djuret i sitt betsel, blod flyter ur dess af sporren sårade sida, men
det flyger ej mer som ilen, det frustar, det anstränger sig — allt
närmare hinna de förföljande.
»Salik, se mina väktare, de hinna oss, låt ej Alhejdi lefva, för
att se dig dödas. Låt mig dö för din dolk, här vid din sida. Icke
är det tungt att så dö.»
Snart syntes en af de förföljande framom de andra, men ännu
på afstånd. Nu ljöd en susning, nu flög en skugga öfver fältet,
och tumlande rullade häst och ryttare i sanden. Den andra
ryttaren flög förbi honom, men redan trängde Saliks andra spjut i
hästens bröst. Den stegrade sig frustande och föll med sin ryttare
till marken. Nu hade också den tredje hunnit närmare; han
lossade ett skott, men felade i farten och låg i detsamma sjelf för
Saliks skott blodig i sanden, och hans häst flög med ohejdad fart
tillbaka öfver fältet. Salik fattade sin andra pistol, den fjerde
förföljaren tvekade ett ögonblick, Saliks säkra skott skulle trätTu
honom långt innan han kunde hoppas att träffa Salik med sitt. Han
tvekade, men se, likt en brusande flod störtade sig en mängd
krigare med vilda rop ur bergen. Jublande omgå|vo de Salik Sardar
Khan och hans brud, och snart försvunno de alla ur de
förföljandes åsyn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
