Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
klasserna ända till de högsta, från tvätterskan, skurmadamen,
skjort-sömmerskan, guldbrodeusen, modisten, ända upp till la pauvre
honteuse, som i största hemlighet säljer broderade näsdukar eller
vackra spetsvirkningar, eller den sjungande eller spelande artisten,
eller de få, som valt pennan eller penseln till sitt yrke. Bland
dessa kunna artisterna, likasom författarinnorna i en viss genre,
stundom hafva högst ansenlig betalning för sina prestationer, ja,
undantagsvis mer än riklig. Inom denna kategori är det
talangen, eller kanske lika ofta förmågan att smickra publikens smak,
som honoreras öfverflödigt; medelmåttan kommer deremot aldrig
öfver den allra knappaste ersättning för sitt arbete och har
vanligen alt motse en ganska sorglig framtid, då försvagade krafter
göra prestationerna ännu klenare. »Les extremes se touchent»,
och detta gäller mer än någonsin vid betalningen af arbete, der de
intelligenta krafterna eller konstnärs-talangen är hufvudsak. Det
är en betydande åtskilnad emellan ett författare-honnarium af 100
Rdr arket och det arfvode af 5 Rdr pr ark, som förläggaren
bjuder en nybörjande författarinna, hvars signalur ännu icke är »känd»;
det är en i ögonen fallande kontrast emellan den recette, som en
frejdad sångerska eller pianist inkasserar efter en enda concert och
den mödosamt förvärfvade summa, som en icke känd
musikälskarinna, under musiklektioner för 12 à 24 skilling i timman uppbär.
För intelligenta qvinnor, som erhållit en vårdad uppfostran
och gjort hvad man kallar goda studier, är en talangfull penna
utan tvifvel ett godt medel att bereda en sjelfständig ekonomisk
ställning. Men saknas talang, är bäst att hellre, genom
omsorgsfullt gjorda öfversättningsarbeten från främmande språk, söka vinna
den säkra inkomsten af 8—15. Rdr arket, än att äflas med eget
författareskap mot måhända mycket lägre arfvode. Likaledes är banan
för qvinnor, begåfvade med verklig konstnärstalang, ganska lofvande,
men framgången vanligen af kort varaktighet. En medelmåttig
pianist finner lättare bergning genom en orgelnist-syssla om 2—600
Rdr, än allena genöm musik-soiréer och musiklektioner; en medelmåttig
målarinna skall säkerligen såsom pliotograf eller xylograf skörda
rikligare inkomster än af fortsatt färgblandning på duken.
Bland alla qvinnor, som skola försörja sig med arbete, äro
säkerligen de mest vanlottade, hvilka endast genom synålen nödgas
förvärfva sig brödet. Deras antal är ganska stort öfver bela landet,
särdeles i städerna; i hufvudstaden äro de troligen ej mindre än
2—3,000. Man har svårt att föreställa sig ett för helsa och sinne
mera förstörande arbete än 12—16 timmars oafbruten sysselsättning
med sömnad af skjortor, täcken, nattrockar, västar m. m. på be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
