Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282
konstnärens kall, huru lysande hennes snillegåfvor än må vara.
Och likväl får hon ej undandraga sig det extra ansvar, som
blotta medvetandet af att ha erhållit sådana gåfvor innebär.
Hon får ej sätta sitt ljus under ena skäppo; det är ämnadt till
andras nytta och upplysning. I ödmjuk och trofast anda måste hon
arbeta på att utföra hvad som icke kan vara omöjligt ty då skulle
det ej af Gud blifvit henne förelagdt. — Jag uttalar här blott i ord
hvad Charlotte Brqntë visade i handling *)»
Medan verlden hänfördes af beundran viel läsandet af Curter
Bells snillrika arbete samt förgäfves sökte utleta hemligheten af
den okända pseudonymen, förde Charlotte Bronte ett långt ifrån
sorgfritt eller ärorikt lif derhemrna, sörjande öfver brodern, som
nedsjönk allt djupare i moralisk och fysisk förslappning, till dess
han slutligen lyktade sitt ömkliga lif i ett anfall af delirium, samt
fruktande det värsta för sina båda systrar, hos hvilka hon med
svidande hjerta begynte spåra de sig mer och mer utvecklande
anlagen till den sjukdom, hvilken gjort dem alla moderlösa.
Den andra upplagan af Jane Eyre utkom redan i Januari
följande år, dedicerad till Thackeray — en af Charlottes
älsklingsförfattare, om hvilken hon sjelf i företalet säger : »Hans qvickheter
äro blixtrande, hans humor fängslande, men båda stå till hans
snille i samma förhållande som kornblixten, lekande utmed kanten
af ett sommarmoln, till den elektriska dödsgnistan, som gömmer
sig i molnets sköte.»
Kort derefter tyckes hon under sin vanliga pseudonym hafva
erhållit ett bref af Mr Lewes (förf. till romanen Ranthorpe m. fl.)
— ett bref hvarom han sjelf sedan sagt: »Jag tillskref henne för
att uttalanden beundran hennes bok väckt hos mig», och lärer, att
döma af hennes svar, passat på tillfället för att äfven moralisera
henne litet.»
Af Miss Brontës svar meddela vi följande:
— — »Ni varnar mig vänligen för det melodramatiska och ålägger
mig att vara verkligheten trogen. Då jag först började skrifva, var
jag så djupt öfvertygad om riktigheten af de principer, ni förordat,
att jag beslöt taga uaturen och sanningen till mina enda vägvisare
’) Dessa »ord», yttrade uf en bland Englands utmärktaste författnrinnor, sora
bättre än nfigon annan vet förena skriftställarinnans kall med de heliga
plig-terna af maka., mor och busmor, hvilka hon förträffligt uppfyller, torde kunna
tjena såsom motvigt till de många försäkringar om omöjligheten af att förena
dessa båda kall, som man hos oss så ofta hör, och som vi äfven med fakta —
med svenska fakta — skulle kunna jäfva — om det vore oss tillåtet alt införa
läsaren i en af oss känd och älskad familjekrets.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
