Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
281
»Men den iir ej i manuskript, den är tryckt.»
»Kiira barn! du kan ej tänka dig hvilken kostnad det blir. Du
skall säkert göra en stor förlust; ty hur skulle du kunna fä en bok
såld? Ingen känner hvarken dig eller ditt namn.»
»Men, Pappa, jag fruktar ingen förlust, och icke heller skall du
göra det, om du bara vill låta rriig läsa några af recensionerna föl’
dig, och sedan förklara dig huru allt tillgått.»
Då detta var gjordt lemnade hon honom med första delen af
Jane Eyre uppslagen på bokställaren. Då ban kom ut till
qvälls-varden, sade ban: »Vet ni hvad, flickor, Charlotte har skrifvit en
bok och den är långt bättre är man skulle kunnat tro.»
Från denna tid börjar egentligen Charlotte Brontës
skriftställar-bana, från denna tid vidtager hennes sällsporda litterära framgång,
men på samma gång stegrades äfven hennes enskilda sorger och
olyckor — de senare, såsom det för menskliga ögon synes, lika
oförtjenta som den förra välförtjent.
Hennes korrespondens i egenskap af skriftställarinna med sina
förläggare och recensenter samt med många ännu lefvande
utmärkta författare är högst intressant; men utrymmet nekar oss
att deraf införa annat än sådana spridda utdrag som för läsaren
kunna vara af största intresse. Af de vemodsfulla brefven till
hennes barndomsvän, rörande hennes husliga förhållanden, kunna vi
deremot endast meddela hvad som närmast häntyder på henne
sjelf och hennes inre lif, lemnande åt dem af våra läsare, som äro
hemmastadda med Engelska språket att läsa den värderika
biografien "i sin helhet.
Rörande de tvenne olika pbaserna af Charlottes lif såsom
författare och såsom dotter, syster och vän, yttras i biografien
följande, som vi ej kunna neka oss att ordagrannt införa:
»Hvardera af dessa karakterer hade sina särskilda pligter sig
ålagda — icke stridande mot hvarandra, icke omöjliga, men väl svåra
alt förena. Då en man blir författare, medför det för honom
sannolikt ingenting annat, än ett ombyte af sysselsättning. Han tar eu
del af den tid han hittills egnat åt något annat studium eller yrke,
han afsäger sig något embete eller någon vetenskaplig befattning, hvarmed
han hittills sökt att tjena sina medmenniskor, eller uppgifver sin
andel i någon rörelse eller affär, hvarmed han sträfvat att förvärfva sitt
uppehälle, och en annan embetsmän, köpman eller vetenskapsman intar
lians plats*och fyller den troligen lika bra som hnn. Men ingen
kan så troget uppfylla en dotters, en makas, en moders stilla,
enformiga pligter som den, hvilken af Gud sjelf erhållit detta till sitt kall.
Qvinnans egentliga verksamhet står näppeligen i hennes fria val, och
icke heller kan hon utbyta de simpla husliga befattningar, hvilka
åligga henne såsom individ, mot utöfvandet af skriftställarens eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
