Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
291
— — Jag saknar dock de förtroliga rösterna, som sprakade så gladt
med mig om det väntade nöjet af de nykomna böckerna; rummet
symes mig så onaturligt tyst — så oförklarligt tomt. Men det är
dock en tröst att tänka, det Pappa med nöje skall läsa åtminstone
några af dem. En fullkomligt odelad sällhet förtjenar knappast
namnet deraf, den har ingen smak.–— — »Scotts Suggestions ön
female Education» läste jag äfven med stort intresse. Det är en god
skrift, väl och riktigt genomtänkt, klart och lyckligt utförd. Deu
närvarande generationens döttrar hafva stora fördelar; de synas mig
erhålla så mycken uppmuntran till inhemtande af kunskaper och
odlande af sina själsgåfvor; nu för tiden kan qvinnan vara bildad och
beläst utan att allmänt stämplas med öknamnen "Blåstrumpa" och
"Pedant". Männen börja gilla och understödja, i stället att förlöjliga
och hindra deras bemödanden att nå en högre bildningsgrad. För
egen del har jag, då jag varit så lycklig att få utbyta tankar med
en verkligt intcllcktucl man, aldrig funnit att mitt lilla förråd af
vetande blifvit ansedt såsom öfverflödigt eller obehöfligt, utan tvertom
att det ej varit rikhaltigt nog för att motsvara en billig förväntan.
Jag måste alltid förklara dem, att de ej af mig må vänta sig något
djup af kunskaper, utan att hvad de hos mig tro vara resultatet af
studium och forskning, mestadels är blott instinkt och ingifvelse." . .
Efter ett kort besök i London sommaren 1850, då hon gjorde
bekantskap med Thaekiray och Leu-es, samt en hastig, men
uppfriskande restur till Norra England och Skottland i
barndomsvännens sällskap, skrifver Miss Brontë vid hemkomsten:
—• — "Under denna resa liar jag tillbragt några af mina lyckligaste
stunder. . . För närvarande gå alla mina bemödanden ut på att åter
samla mina tankar, stäcka deras vingar, intvmga dem i den gamla
disciplinen och nödga dem att börja något nyttigt arbete. Men de
äro lika egensinniga som flyktiga; än rymma de med exprès-train
till London och än göra de förbjudna ströftåg öfver gränsen."
Samma sommar gjorde M:rs Gasl;ell först Charlotte Bruntes
personliga bekantskap hos en familj, bosatt på en egendom i
Westmoreland, der den sistnämnda någon gång kunde förmås att
göra ett kort besök.
"Jag såg i rummet en liten, späd gestalt, kliidd i svårt siden
(säger Mrs G. i ett bref, skrifvet vid denna tid). Det var Miss
Brontë och hon kom genast emot mig och fattade vänligt, min
hand. Jag hade sedan god tid att betrakta henne; ty hon satt
o-rörlig, flitigt arbetande och talade sällan. Iicnnes röst är ovanligt
ren och mild; hon tvekar något i valet af uttryck; meu då hon
funnit det hon sökt är det alltid det. mest talande och för tillfället bäst
passande; och dock är hennes samtalston, långt ifrån att vara sökt,
den mest enkla och natoliga. . . Hon liknar * ’ * om du ban
föreställa dig henne hafva genomgått så myckct lidande, att hvarje
gnista af lefnadsglädje slocknat, samt blifven skygg och sluten i följd af
vanan vid en ytterlig enslighet. . . Vi tillbragte trenne angenäma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
