Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294
äro hela aftonen tillsammans, då hon samtalar ledigt och fllytaiule
aamt med den mest oförställda uppriktighet. Jag går in tilll mig
kort efter 1U — bon sitter uppe och skrifver bref till 12. Mennes
krafter ocli goda lynne synas outtömliga och hennes arbetsförmåga
o-uttröttlig. Hon är en stor och god qvinna — naturligtvis ejj utan
siua stora egenheter, men ännu har jag ej funnit någon, sorai sårat
mig. Hon iir både hård och varmlijertad, sträf och öm, liber;al och
despotisk. Hou synes likväl vara alldeles omedveten om sin egten
absolutism. Då jag förehåller henne den, förnekar hon med värnna
anklagelsen; och jag skrattar åt henne. Jag tror hon nästan eirväldigt
styr Amileside. Några bland de förnämare visa henne motviljai, men
alla af lägre klasser egna henne den största högaktning. . . Hon är
obestridligen eu sällsynt begåfvad qvinna, så i yttre som inre afseende.
.... Jag anser hennes goda och ädla egenskaper uppväga Lenmes fel.
Det hör till min vana att bedöma individen helt och hållet oafsedt
hans (eller hennes) rykte, att skåda handlingen oberoende af t limoner,
att skilja den medfödda naturen från förvärfvade åsigter.....Utan
att känna 111ig i stånd att dela hennes uppfattning, hvarken i
filosofiskt, politiskt eller religiöst afseende, utan att antaga henne»
tlieo-rier, finner jag dock hos henne sjelf så mycket värde, sä miycken
storhet och i hennes lefnadssätt så mycken menniskokärlek, omtanke
och ihärdighet, att hon tillvunnit sig min uppriktigaste högalktning
och tillgifvenhet. IIou får ej bedömas endast efter sina skrifter,
utan snarare efter sin lefnad, hvilken är ädel och exemplariskt
melun dc flestas. Hon tyckes vara hela traktens välgörarinna, utan att
likväl på minsta sätt berömma sig af sin verksamma och outtröttliga
filantropi. Sitt hus styr hon förträffligt; allt hvad hon åtager sig gör hon
väl, från författandet af en bok tiil det simplaste husliga arbete.
Intet slags vårdslöshet eller försummelse tillåtes under hennes
styrelse, och likväl iir hon hvarken för mycket fordrande eller sträng: hennes
tjenare och fattiga grannar älska henne lika högt som de vörda henne."
Efter hemkomsten från detta besök, som synnerligen lifvat henne,
började Charlotte Brontë det första utkastet till Villetle; men lidande
till både själ och kropp, och dessutom mycket upptagen af den
åttioårig» och sjuka gamla tjenarinnans vård, kände hon sig ofta ur
stånd att arbeta, samt var både ond och ledsen på sig sjelf för
denna oförmåga. I Februari skrifver hon följande till sin vän och
förläggare. Mr Smith:
— — "Ni föreslår mig en resa till London, men
lyckligtvis äro edra utferyck så dunkla och sväfvande, att jag hvarken är
pligtig att lyssna till eller besvara dem. London och sommaren
äro båda långt ifrån oss: just nu ligga hedarne häromkring
inbäddade i nyfallen snö och små domherrar komma hvarje morgon
till mitt fönster att. tigga brödsmulor. Det vore förmätot att
uppgöra planer flere månader på förhand. Dessutom förtjenar jag icke
en resa till London; ingen har gjort sig mindre förtjent af ett nöje
eller ett ombyte iin jag. Tvertom tänker jag ibland i tysthet, att jag
borde stängas inne i något slags civil arrest och sättas på vatten"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
