Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
303
Slutligen kom dock följande biljett till E.
— »Det var rein föresats att neka mig hvarje nöje till dess jag
slutat — men jag finner att det är omöjligt. Min berättelse har
afstannat och denna ytterliga enslighet hänger för tung öfver mig. Låt
mig derför se ditt kära anlete, blott under en enda uppfriskande vecka.»
E. koni^ besöket gjorde Charlotte obeskrifligt godt och hon
kunde sedan tned nya krafter återtaga arbetet på Villette, som
nu närmade sig sitt slut. Då första delen i November 1859
afsändes till förläggaren, skref hon till denne:.
— — »Ni måste ärligt säga er tanke om Villette, sedan ni läst
manuskriptet. Jag kan ej uttala huru jag hungrar efter att höra något
annat omdöme än mitt eget derom, oeh huru jag stundom tvekan
oeh nästan förtviflat om mitt arbete, emedan jag icke hade någon för
hvilken jag kunde uppläsa en rad eller af hvilken jag kunde begära ett råd.
Det var ej under sådana omständigheter Jane Eyre och två
tredjedelar af Shirley skrefvos...........Fortsättningen af Esmond
kom mig riktigt tillhanda. Tredje delen synes mig onekligen hafva
mesta intresset, raskhet och genialiskt lif. I första och andra delarne
fatin jag väl mycket, som var beundransvärdt, men de tycktes mig
hafva ett gemensamt fel — det att innehålla för mycket historiskt
och för litet historia. Jag anser att ett diktverk bör vara en
sjelfständig skapelse — icke ett lån; att det ideala bör så sparsamt som
möjligt blandas med det verkliga. Groft rågbröd är en långt
nödvändigare oeli helsosammare spis ärt tårta; och dock — hvem skulle väl
vilja framsätta den mörka brödkakan till dessert? .... I andra
delen ger oss författaren ett ymnigt förråd af väl bakadt rågbröd: i
den tredje blott så mycket som fordras för att gifva sammanhållning
åt det hela, likt brödsmulorna i en lyckad och ej alltför mäktig
pluin-pudding........Som ni ser innehåller Villette ingenting af
allmänt intresse. Jag kan ej skrifva böcker om ämnen för dagen; icke
heller kan jag skrifva en bok för moralens skull, lika litet som jag
kan behandla ett filantropiskt ämne,- huru högt jag ärar filantropien
och frivilligt och uppriktigt böjer mig i stoftet för ett så storartadt
ämne, som det Mrs. Beecher Stowe behandlat i Uncle Torns Cabin
........Kom ihåg att öppet säga mig ert omdöme om Villette
och bed äfven er kompanion att icke spara mig. Ej för det jag
sannolikt kommer att ändra någonting i boken, men jag önskar veta
livad intryck den kommer att göra på läsare, sådana som ni och ban.»
Och Charlotte fick ett svar, så uppriktigt, som hon kunde
önska det och hvarom hon sjelf säger:
–-»Jag tror mig till viss grad berättigad att lita på ert
gynnsamma omdöme, emedan jag finner att ni har fullkomligt rätt i de få
ogillande anmärkningar ni gjort........Större delen af tredje
tomen kommer att egnas åt utvecklingen af »den buttre Professorns»
karaktcr. Lucy får ej giftas med Dir John; ban är alldeles för
ungdomlig, vacker, godsinnad och lefnadslustig för henne; han är eu af na-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
