Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318
ren låter dess strängar mäktigt ljuda, så sända de eldiga pilar öfver
tyranner och förrädare, eller andas, öfvergående från Dur till Moll,
klagoljud öfver de grafvar, som gömma stoftet af de kämpar,
hvilka fallit för friheten och fosterlandet. Bland Moores öfriga
lyriska poesier måste man med bifall nämna Sacred Songs och
National airs.
Den patriotiska vrede, som flammar i många af hans sånger,
hade fört skalden in på en bestämd opposition mot det
herrskande, Irland förtryckande, regeringssystemet och förmått honom att
fatta satirens skarpa griffel, för att med hvassa drag teckna den
engelska Torvismens politiska despotism och sociala förruttnelse.
Han utgaf sina satirer under namn af Thomas liroicn. De
anmärkningsvärdaste äro Interceptedletters from the Twopcnny postbag
(1810) och de mycket roliga: Letters of the Fudge fami[y in
Paris (1818). Moore använde likväl icke hela sin tid på "satirens
ättiksfabrik", utan offentliggjorde ett år före den sistnämde skriften
sitt poetiska mästerverk.
Detta är Lalla Rookh, en orientalisk Romans, bestående af
fyra poetiska berättelser, kring hvilka en kort, på prosa skrifven,
kärlekshistoria sluter sig som en vacker ram. Lalla Rookh, dotter
till Indiens beherrskare, är förlofvad med kronprinsen af Buchariet.
Ett glänsande följe kommer till Delhi lör alt ledsaga bruden till
hennes förlofvade. Vid rastorterne underhåller en ung Bucharisk
poet prinsessan med berättelser, hvarigenom han vinner hennes
hjerta, under det ban af Harems kammarherre Fadladeen (i
hvilkens person Moore persillerar kritikasterne) måste låta sig kritiskt
fördömas. Vid resans slut visar det sig till Fadladeens stora
förvåning, att Feramorz och’ den furstliga brudgummen äro en och
samma person och historien slutar med fröjd och jubel.
De fyra sagor Feramorz berättar, äro: Den beslöjade
Pro-pheten af Khorassan, Paradiset och en Peri, Eldsdyrkarne och
Harems ljus. Den skönaste af dessa orientaliska Romanser är
Paradiset och en Peri, den mest storartade Eldsdyrkarne. Öfver den
förra har Moore utgjutit den ljufvaste färgglans af sitt
oefterhärmliga poetiska måleri, som ofta genom få penseldrag vet att skapa
bilder, hvilka verka underbart genom hemliga kontraster; den
senare har bela tjusningen af Occidentalisk romantik, midt i Orienten,
utan att utplåna lokalfärgerna, hvilkas trohet en kännare, sådan som
Byron, enthnsiastiskt prisar. Ännu i ett annat afseende är
Eldsdyrkarne högst betydande. Detta förträffliga skaldeverk visar att
den engelska romantiken tagit en riktning, som ställer den öfver
Schlegels och Fouqués romantik, då den, i stället för att, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
