- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Andra årgången. 1860 /
333

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

333

loncr icke förglömmandes. Försäljerskorna äro alla negrinnor eller
mulattskor, som le helt vänligt och skrattande, visa sina hvita tänder, då
man tilltalar dem. Kl. 12 på dagen är åter platsen öde, sopad och
rengjord till följande morgon, då samma hvimmel återkommer.
Äfven Lördagsaftnarne hålles der marknad, emedan alla då skola
förse sig med förråder för den stundande sabbathen, och upplyst
af gaslågor, förefaller det skådespel, som der erbjuder sig än
lifligare och pikantare. I grannskapet af Märket, så väl som öfverallt
på Charlestom gator, förvånas fremlingen vid åsynen af en stor.
kalkonen liknande, men något mindre och vida fulare fågel, som
spatserar fullkomligt ogenerad och ostörd omkring. Denna fogel
är den i Amerika så kallade »lurkey-buzzard»*); ett slags gam,
hvilken gör Charleston-boerna en väsentlig tjenst, i det den förtär
allehanda afskräde och orenlighet på stadens gator. Han är också
i Oharleston snart sagdt fridlyst, emedan det vid 5 dollars vite är
förbjudet att döda en dylik, och ett mindre bötesbelopp är stadgadt
för den, som skrämmer eller ofredar dessa, renligheten befrämjande
foglar.

Innan vi lemna Charlcston, torde jag få inbjuda mina läsare
på en liten utflykt till Magnolia cemctcry, en för ej så många år
sedan anlagd begrafningsplats i stadens närhet. Denna Guds-åker,
för att begagna oss af Tvskarnes vackra uttryck för de dödas stad,
har ett särdeles vackert läge på stranden af Cooper river. Afskiljd
från stadens buller och äflan, talar den mäktigt till sinnet om slutet
för menniskans vandring och möda, hviskande en fridshelsning
till det oroliga, kämpande, aldrig fullt tillfredsställda
menniskohjertat.

Vi följa Kings-strcet och då vi uppnå stengatans slut, befinna
vi oss på en god och för resande ganska beqväm plankväg, som
sträcker sig 4 à 5 eng. mil utom staden, emedan landsvägen der

’) Cathartes Aura, Linn, förekommer i Norra Amerika, från Teias till
Pennsylvanien. Till färgen är den svartbrun, men öfre delen af halsen och
hufvudet äro nakna och fjäderlösa, samt af en högröd färg. Den lefver af döda djurs
kroppar och afskräde och har ett obehagligt utseende och läte. I anledning af
dess likhet med kalkonen (turkey), och dess engelska namn, berättas följande
anekdot. Under sitt vistande i Förenta Staterna yttrade Prins Jerflme Napoleon
en gäng till en amerikanare, som var hans gäst: »Men var då god och säg mig,
min herre, på hvad sätt man här anrättar le tnrkey buz2Brd. Min hofmästare
har gjort många experimenter i denna väg, men aldrig lyckats att servera en
smaklig rätt deraf.» Deuna roffogcl, som man ansåg för en slags kalkon, hade
nemligen förorsakat prinsens kockar mycket bryderi, ty de måtte nu steka, krydda,
ra-gusera, frikassera den hum som helst, bibehöll den dock naturligtvis alltid sin
fräui,, obehagliga smak.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:17:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1860/0333.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free