- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Andra årgången. 1860 /
357

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

357

»Jag täcker er hjertligt för denna gåfva. Den skall bli en
klenod inom min familj.»

Följande vår hade den hemska farsoten fullkomligt upphört.
Assessor Munsters fosterdotter var icke den enda pestsjuka, som
doktor Block räddat. Han uppfyllde till alla delar sin med Magistraten
ingångna förbindelse.

En afton i April sutto Block och hans maka förtroligt
tillsammans i deras hvardagsrum. Barnen, som lekte under föräldrarnes
ögon, gåfvo dock ej akt på deras inbördes samtal. Nu som alltid
födde tanke tanke, och ord ord.

»Hvilket fel anser du,» frågade hustrun, »som det allmännaste?»

»En i sjelTva verket kinkig fråga, att besvara; men jag skulle
tro: otacksamheten».

»Ja, deraf har du, ädle man, en bitter erfarenhet.»

»Ah nej, icke bitter; den ljufva känslan att veta sig först och
främst hafva, såsom ett Guds verktyg, räddat ganska många från
en för menskliga ögon oundviklig död, och sedan tagit några steg
framåt på vetenskapernas bana, utplånar mången mindre behaglig
erfarenhet.»

»Af de många, hvilkas lif du frälsat, har ingen fullt erkänt
dig såsom sin välgörare, med undantag af Assessor Munster?»

»Skulle det icke vara nog? Huru löna vi Guds välgerningar?
Tänka vi någonsin med rätt tacksamhet på, att vi se, att vi höra,
att vi äro helbregda ?... nej, icke förr än Han tager någon af sina
nådeskänker ifrån oss. Minnes du ej den Evangeliska berättelsen
om de tio spetälska männen? Af tio räddade värdet blott en, som
prisade Gud? Hvad kan då ett stoft vänta sig, och ännu mindre
har det något att fordra?»

»Du har ej endast räddat många lif, du har klädt de nakna,
herbergerat de husvilla, och mättat de hungriga.»

»Tala icke om detta, Anna, du har, i din mån, gjort lika
mycket, och mer än jag; ty du har af kärlek till mig qväft den
räddhåga, som i början af farsotens härjande äfven hade instängt sig i
ditt hjerta. Och nu måste äfven jag erkänna mig vara otacksam,»
tillade han med ett leende, »ty jag har ej derföre tackat dig så
varmt, så hjertligt, som jag bordt; enda ursäkten för denna
uraktlåtenhet ligger i min egen oförmåga; ty huru finna ord, som äfven
i minsta mån skulle kunna återgifva själens tankar, hjertats känslor?»

Vår anspråkslösa berättelse är slut. Magnus Gabriel von Block
är, såsom måhända flera af de ädle män, hvilka nedlagt stora offer
på mensklighetens altare, föga känd. Huru mången frisk källåder
springer ej fram ur en obemärkt bergsklyfta, och sprider välsignelse
på den fläck, der den af skaparens vishet blifvit framkallad, utan
att mängden anar dess tillvaro I Låtom oss hoppas och tro, att
om man ock glömmes på jorden, är man desto mera känd ofvan
skyn 11

Biografiskt Lexicon ger vid handen: att Gabriel Magnus von
Block rönte föga förtroende eller tacksamhet af sina medborgare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:17:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1860/0357.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free