Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
inflytande är i detta hänseende ej så ringa, om hon blott rätt
förstår att begagna sig deraf. Till stöd för denna sats, kunna vi till
och med åberopa manliga auktoriteter, ty Aimé Martin säger:
»Dygden läres icke blott, den ingjutes: detta är i synnerhet
qvinnornas gåfva; hvad de åtrå, komma de oss att älska, ett tjusande
medel att förmå oss att vilja det.» Och Sheridan har följande
yttrande: »Af qvinnans själsodling beror männens vishet. Det är
genom qvinnan, naturen skrifver sin lag i mannens hjerta.»
Hos oss finnas obestridligt äfven männer, som äro lifvade af
■en varm fosterlandskänsla och med outtröttligt nit arbeta för det
allmänna bästa och som med glädje skulle se, att qvinnan
intresserade sig för deras ädla bemödanden och uppmuntrade dem med
sitt bifall. Vi hörde för ej längesedan en ung man yttra: »jag
tror nästan att jag hellre skulle gifta mig i Kngland än här hemma.
Den engelska qvinnan står i allmänhet öfver den svenska i
uppfostran och intelligens, och ej allenast det, men hon intresserar sig
mycket mer för hvad som tilldrager sig i verlden och för det
allmänna. Det skulle verkligen plåga mig att ej hos min hustru
finna den sympathi, jag i detta som i andra fall skulle söka hos
henne.»
I det vi bedja våra läsare godhetsfullt ursäkta den lilla afvi*
kelse från vårt ämne, vi tillåtit oss, återkomma vi till vårt yttrande
om nyttan af associationer. Äfven i detta fall skulle vi kunna
erhålla föredömen från England. Sannt är att hos oss uppstå årligen
nya föreningar och med dem förbundna välgörenhetsanstalter till
afhjelpande af de mest trängande behof. Således se vi huru i vårt
fädernesland uppväxa Räddningsanstalter för så väl vanartade barn
som fallna, af samhället förskjutna, män och qvinnor, Barnkrubbor,
Barnhem, Friskolor och Sjukhus. De nödställde, som offentligt
eller enskildt anropa sina bättre lottade likar om bistånd, vädja
sällan förgäfves till deras barmhertighet. Dock kunna vi ej tillsluta
våra ögon för det faktum, att ännu mycket återstår att göra, men
till detta arbete fordras förenade krafter och uppriktig ifver.
Nöden är ej alltid störst, der den mest framhålles, ty det djupaste
elände skyr dagsljuset och döljer sig i mörkret, hvarföre det
måste uppsökas för att kunna afhjelpas. På samma sätt är ej det
sår, som ligger på ytan, huru elakartadt det än må förefalla, så
farligt och dödande, som den dolda kräftskada, hvilken förtärande
smyger sig inåt och långsamt, men säkert, dödar sitt offer. Vi vilja
dock för ingen del förorda ett barm hertighetssystem, hvilket ej
skulle taga i anspråk de nödställdas eget arbete, deras krafter, ja,
till och med deras yttersta ansträngningar. En stor del af det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
