Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
Sydamerika är det land, som producerar den rikligaste
mängden kautschuk, men äfven från Ostindien importeras deraf mycket,
och till och med Afrika skulle kunna i mängd afyttra detta ämne,
om ej sociala missförhållanden hindrade infödingarne att begagna sig
af sina inhemska hjelpkällor. Alla de länder, hvilka räkna
kautschuk blafid sina produkter, tillhöra den heta zonen. Redan
Alexander von Humboldt anmärker i sina utkast till en växtgeografi,
att de plantor, hvilka innehålla mjölksaft, tilltaga i mängd, allt som
inan närmar sig tropikerna; och det är just växternas mjölksaft,
som innehåller denna egendomliga, elastiska substans. Den tropiska
värmen tycks på dess bildande utöfva ett märkligt inflytande, ty
man har funnit, att samma växter, hvilka under eqvatorn gifva
riklig kautschuk, i dess ställe hos oss, till och med i drifhus, blott
innehålla ett ämne, snarlikt det fogel-lim, som erhålles af vår
inhemska mistel. Flera växter förekomma dock äfven hos oss, som
innehålla en giftig ’och bitter mjölksaft, såsom Svalörten
(Cheledo-nium), Räfmjölken (Euphorbia). Den utsipprade och torkade
saften af vår vanliga trädgårdsvallmo insamlas i de varmare länderna
och utgör det bekanta opiet.
Ett större antal utländska växter, hvilka hufvudsakligast
tillhöra trenne stora växtfamiljer, nemligen Räfmjölksarterna
(Euplior-biaceærna); Apocyneærna samt Nässelar terna (Urticeærna)
utmärka sig genom sin egendomliga anatomiska byggnad. I deras
bark och till en del äfven i märgen finner man en mängd långa,
fina rör, ej olika djurens ådror, på mångfaldigt sätt böjda och
slingrade om hvarandra. Dessa rör innehålla en grumlig vätska af
ungefär samma beståndsdelar som rätt fet mjölk och som derför
erhållit namn af mjölksaft. Dess färg är vanligen mjölk||vit, dock
förekomma äfven gula och röda, mera sällan blå mjölksafter; ofta
påträffas helt färglösa men grumliga vätskor. Likasom den animala
mjölken, består denna salt af en vattenklar vätska, innehållande en mängd
små kulor. I dessas innehåll finner man de mest skiljaktiga
ämnen och på den olika mängden och blandningen af dessa ämnen
hero dessa safters olika egenskaper. Alla innehålla dock i mer
eller mindre grad kautschuk, i form af små kulor. Dessa hindras
af en ägghvitartad vätska, liksom smörkulorna i mjölken, från att
sammanlöpa. Likasom mjölken afsätter grädde (smör), så samlas
i mjölksaften, då den någon tid lemnas orörd, de små
kautschukskulorna på ytan, och kunna, lika litet som smöret, åter reduceras
till sin ursprungliga form.
Dessa tre växtfamiljer, hvilka, såsoui vi nämnt, alla iune-
Tidskrift för Hemmet. Årg. 111. Häft. J. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
