Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
hålla mjölksaft, förete, ehuru de äfven ur botanisk synpunkt
ega många skiljaktigheter, dock just genom mjölksaftens egenskaper^
några högst märkvärdiga öfverensstämmelser. Det torde ej vara utan
intresse att något närmare lära känna dessa trenne familjer, och
att betrakta de vigtigaste dithörande växterna.
De, som i betydligaste grad innehålla kautschuk, äro:
Räf-mjölksarterna eller Euphorbiaceærna. Från Para i Sydamerika
samt från Guiana och närliggande stater utskeppas till Europa en
mängd kautschuk, som hufvudsakligen fås af ett stort trädslag
Siphonia elaslica Pers. i dessa trakter. Ar 1736 fästade en berömd
fransk lärd, La Cöndamine, först uppmärksamheten på
kautschuken och beskref noga huru den erhålles. Det ända till CO fot höga
vackra trädet har en glatt brungrå bark, i hvilken Indianerna göra
långa och djupa inskärningar, hvarur då en riklig, hvit saft
fram-qväller. Innan den än nu hunnit torka, bestrvkes dermed former af
obränd lera, vanligen i form af större eller mindre runda,
korthal-sade flaskor, hvilka torkas öfver rökig eld. Man upprepar denna
bestrykning tills densamma erhållit behörig tjocklek. Genom denna
process, som icke afsöndrar saftens fremmande beståndsdelar, hvilka
genom röken ännu mera förorenas, erhåller kautschuken den bruna
eller svarta färgen då den deremot renad är hvit eller ljusgul och
halft genomskinlig.
Ehuru Siphonians saft är fullkomligt oskadlig och saften af
Tabay-badolce (Euphorbia balsamifera Ait.) är välsmakandesåsom söt mjölk
och af Canariska öarnes innnevånare anses såsom en läckerhet, så
bör man dock, just för dess mjölksaft, misstro de flesta plantor
af denna grupp, bland hvilka man finner de aldra skarpaste
vegetabiliska gifter. Och sällsamt nog gifva icke desto mindre en del af
dem de sundaste näringsämnen, med hvilka knappast några andra
äro att jemnlöra. 1 den varmaste delen af Amerika utgör odlandet
af Manjoc-roten (Manihot utilimma Pohl.) en af de vigtigaste
näringsgrenarne. Såsom en ersättning för vårt hvete användes här
af de infödde vildarne så väl som af Européerne, af den svarte
slafven så väl som af den färgade frie, Tapiocca och det så kallade
Mandiocca farinha eller Cassava-mjölet — (hvilket just erhålles af
en bland de giftigaste växter) samt de af detta mjöl beredda kakor,
fMexikananarnes pan de tierra caliente.) Man särskiljer den
sötsmakande Juca (Juca dolce kallas Manjocplanlan) från den sura
eller bittra (Juca amarga). Den förstnämnda, hvilken för detta
ändamål på ett särskildt sätt odlas, kan utan fara genast förtäras,
då deremot den senare, äten som färsk, är ett hastligt verkande
gift. Icke destomindre tjenar denna planta till löda åt den syd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
