Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
deles förtjenstfull, men i dess ställe hänvisa vi våra läsare till den
anmälan deraf, som står att läsa i 2:dra häftet af Theologisl:
Tidskrift (Upsala 18(51), ur hvilken vi dessutom låna följande vackra
skildring af hvad en moder har att lära af Augustini Bekännelser:
»Vi kunna icke nedlägga pennan, utan att nämna hvilket
dyrbart betraktelse-ämne Augustini moder, Monicas, bild är för hvarje
troende moder, som likt henne dagligen på sitt brinnande hjertas
altare oflrar böner och tårar för en son, som antingen redan
försjunkit i synder, villfarelser och otro, eller som hon ser vara i fara
att af falska vishetslärors bländverk lockas bort från vår tro.
Den fromme Biskopens ord till Monica: »det är omöjligt, att
sådana tårars son skall gå förlorad»; dessa ord, som midt under
djupaste bedröfvelsen grepo henne som om hon hade hört dem från
himmelen och ingåfvo henne hoppets hugsvalelse, dessa ord hafva
nu med denna skrift gått igenom halftannat århundrade, och
mången moder har förnummit dem såsom en engels röst just till henne,
och än i dag, och i dagar som komma, skola de i månget
moders-hjerta gjuta frisk olja på böne-elden.
Blifve hvarje christen moder en Monica! Hon har af denna
mycket att lära i tro, trohet, tålamod, bön, ödmjukhet, hopp och
lörtröstan. Läre hon äfven med afseende på yttre omständigheter
och skickelser, alt icke sjelfklokt och förmätet vilja föreskrifva
Herran sätt och väg, utan ödmjukt och förtröstansfullt öfverlåta allt åt
Hans ledning, lita på Hans kärlek, Ifans trofasthet, hoppas och tro
att Hans vägar leda till bönhörelsen mål, äfven då hon icke förstår
dem och det synes, som om Ilan icke aktade på hennes bön. —
— — Kraftig uppmaning att icke försumma hos späda barn tidigt
inplanta Jesu Christi lärdom, och skön tröst för de mödrar, som
detta gjort, hemtar man af den märkliga berättelsen om huru
Augustinus, sedan han i sin första ungdom varit så djupt försjunken
i synd att han lefde »i den oblyga blvgseln deröfver att ban icke
var med de oblygaste jemngod», slutligen blef uppryckt ur denna
sin andefattiga sinnesriktning, så att han med orolig, brinnande ifver
började längta efter den odödliga visheten och resa sig upp ur sin
förnedring; men, lockad af de hedniska filosofernas vishetsläror, dock
ej kunde förmås att obetingadt ansluta sig till dem, »emedan uti
deras skrifter Christi namn ingenstädes förekom. Ty, Herre, detta
namn, Din sons, min frälsares, hade, efter Din stora barmhertighet,
mitt späda hjerta redan med sjelfva modersmjölken insugit och i sitt
innersta djup qvarhållit och förvarat, och hvad som saknade detta
namn, det måtte i öfrigt vara huru lärdt, huru vältaligt och
sanningsenligt som helst, det kunde dock icke draga till sig bela min
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
