Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159,
der de på mångfaldigt sätt rönt hjelp och deltagande af honom och
hans familj. — Utom beskrifningen på afresan från hemlandet,
färden öfver Atlanten, ankomsten till den Nva Verlden, resan vidare
vester ut, med förberedelserna (ill och det slutliga anläggandet af
Nybygget i Wisconsin, samt lifvet derstädes, hvilket allt
naturligtvis utgör bokens kärna, knyta sig deromkring en mängd intressanta
detaljer, rörande folklynne, seder och bruk, så väl bland
Amerikanare och utländska Nybyggare, som bland Indianerna. Höken
innehåller derjemte många upplysningar och råd af verkligt värde för
dem, som känna sig hågade att pröfva nybyggarlifvets behag och
besvärligheter.
Det hufvudintryck, senare tiders resbeskrifningar öfver Förenta
Staterna lemnat hos läsaren har varit det af ogillande och en med
åtlöje blandad motvilja för ett folk, hvars fel och svagheter (med
förkärlek uppsökta och skildrade) synas så öfverhandtagande, i
jemförelse med dess verkliga förtjenster, hvilka, mera på djupet
gående, af en resande, som flyktigt afskutnmar förhållandenas yta,
sällan upptäckas. Men ett belt motsatt intryck lemna dessa »Minnen»,
upptecknade af en person, som lefvat bland och införlifvat sig med
det Amerikanska folket, och det är med den sanna tillfredsställelse,
man alltid erfar vid att höra en misskänd karakter, vare sig en
individs eller ett helt folks, tagas i försvar, som man läser följande
reflexioner, hvartill författaren föranledes af den beredvilliga
hjelp-samhet, ban vid många tillfällen rönt af sina Amerikanska grannar
och särskildt denna gången af några grannqvinnor, som ban föga
kände, men som det oaktadt trotsat storm och oväder för att
bistå hans hustru, då hon insjuknat:
».....dessa qvinnor röjde i sitt yttre hvad mången skulle auselt som bevis
på bäde råhet och känslolöshet. Man hade kunuat tro att de voro qvinliga typer
af det hufvuddrag i karakteren man i allmänhet tillägger Ainerikaunren, nemligen
sjelfviskhet, kallsinnighet för allt, som icke befordrar egen fördel och vinst,
liknöjdhet för andras nöd m. m. Men under den missledande ytan gömdes här,
liksom eljest mångenstädes, ett varmt, fullkomligt oegennyttigt deltagande för audra,
och icke blott deltagande, men verksamhet, beslutsamhet, uppoffringar —
egenskaper, som hos den Amerikanska qvinnan äro mera framstående iiu måhända hos
något annat folk..... Man har i allmänhet fått det begreppet om Amerikanaren,
att han icke frågar efter något annat än penningen. »Hvar två eller tre tala
tillsammans», heter det i Hauswolfs och andra turisters reseanteckningar, »vare sig på
krog eller i kyrka, på gata, theater eller torg, får man genast bland de första
orden höra det magiska ordet dollar, Amerikanska folkets lösen, den enda
gudomlighet de i sjelfva verket dyrka.» Intet omdöme kan vara mera orättvist I Låt
vara att ordet dollar ofta ljuder i ens öron: men är detta väl så underligt i ett
land, der handel, industri och ett den enskildes, med det allmänna allt mer
förknippadt affärslif, hafva mer än annorstädes tillfälle att blomstra och utveckla sig?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
