Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184,
öfver deras framtida öden förmår moderskärleken ej att bestämma,
men barndomen kan den smycka med herrliga blommor.
Men lika förhatligt som det är mig att se den fjärilvingade
barnsjälen bindas beständigt vid lexor, bokdam och tråk, och
göras till träl för att förvärfva åt sin framtid, lika vidrigt är mig,
när bortskämda barn beständigt skola roas. Det är ett ännu
säkrare medel att betaga dem den rätta glädjen. Nej, när de efter
friskt arbete få svärma omkring ute, njuta efter sitt eget sinne, utan
sjelfsvåld, utan tvång, då är jag nöjd. De behöfva ej leksaker,
deras lifliga fantasi gör allt dertill, och de ha roligast då de sjelfva
få förvandla verkligheten och skapa sin trollverld. Barn äro
poeter. Se bara på den lilla flickan, som så lycklig vallar sin hjord
af grankottar. Intet mästerverk från Nurnberg skulle göra henne
så mycket nöje. Vet du, jag tycker ibland att vi hushålla illa för
de små. Vi förstöra så mycket skönt och nyttigt för dem blott
genom tanklöshet. Ständigt tala vi om att de skola läsa — men
tänka ej på att de skola lefva, lära lefva. Vi skola ej blott gifva
dem kunskaper, utan lefvande intryck, sköna minnen. Hur
för-derfvar man ej intrycket af ett ädelt skaldeverk genom att göra
det till språköfuing. Pegasus måste ej köra plogen. Så ock med
musik, hur skola de få kärlek derför, om de blott spela skalor, ej
höra och njuta. Jag ville behandla deras lif litet som en konstnär
sitt ämne; på den veckas dagar, som nu ligga framför mig, ville
jag skapa något lefvande, godt och skönt — låta dem upplefva
något. Du skakar på hufvudet och säger, att jag är allt för
poetisk. Nej, visst icke! Jag kan ej författa ett drama, komponera
en sonat eller måla en tafla. Men jag kan af den gråa
verklighetens prosaiska lera forma en ädel bild, jag kan göra en tråkig qväll
till ett lustspel för barnen, låta i dagens sonat Scherzo, Adagio,
Andante följa harmoniskt på hvarandra och ordna de lefvande
taflor, som minnet sedan så ofta målar. Kanske kan jag icke skänka
någon af dem en talang, men jag kan hos dem uppfostra ett
målaröga, som varsnar allt vackert, som glädes åt rimfrosten på träden,
åt de fina qvistarnes täckhet mot den blå himlagrunden, åt hvar
behagfull rökhvirfvel ur kojans skorsten. Hur många glada
strålande blickar har ej detta sätt att se framkallat i de kära ögonen.
Jag kan ej skänka en vacker röst, men uppfostra ett fint öra, bilda
ett mottagligt sinne, som uppfattar snabbt och riktigt. Hvad har
jag ej sjelf njutit af att tyst höra och sel Mina barn få icke
förakta hvardagslifvet, icke ha ledsamt. Allt som omger dem, måste
de känna grundligt och få intresse för. Ida skall följa linet från
det frö, som sås på åkren, till den ljusblå, lätta blomman och sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
