Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
om tid, kunde ej använda den till vanlottade likars nytta. Tiden är
ju ock en gäfva af Giid.ja, en bland de allradyrbaraste, och oersättlig
om den bortslösas; skulle vi då ej stå i ansvar för dess användande?
Jo visst! och att nyttja tiden rätt är derför ett bland de första
vilkoren lör alt man skall kunna fylla sin plats väl. Likasom hvarje
menniska har sin goda sida, blott man förstår att uppsöka den, så
har äfven hvarje ställning i lifvet en sådan. Mennniskan må
dessutom hafva fått huru ringa mått af sällhet som helst på sin del,
är det dock alltid mer än hon förtjenat, och denna tanke bör
kraftigt bidraga till att göra henne nöjd med sin lott. Ödmjukhet och
förtröstan i förening med förnöjsamhet äro pålitliga stödjestafvar
under vandringen genom lifvet. Icke vilje vi kalla verlden en öken
eller en jemmerdal, ty den Allgode har ju gifvit sina barn så
oändligt många ämnen till glädje; men vandringen leder genom otaliga
skiftningar af ljus och mörker och vi få aldrig glömma att
jorde-lifvet är vägen, icke målet — det ligger bortom dess gräns.
Konungen, som kämpar för sin krona, gör föga afseende på, om ban
natten före den afgörande striden blott eger en halmkärfve till
hvilo-bädd; menniskan, som kämpar för en himmelsk krona, bör äfven
kunna underkasta sig försakelser medan hon strider för den. Ju
skönare målet är, ju mindre bör bon fästa sig vid små
förtretlig-heter och motgångar under vägen, ju mera bör bon vara höjd
öfver sina medvandrares både beröm och tadel. Vandrar hon, såsom
Österlandets vise med blicken riktad på ßethlehems stjerna, utan
att akta dagens hetta eller nattens kyla, leder henne denna stjerna
tfll Den, som bör och kan vara hennes bästa och säkraste
föredöme. From och tålig verkar hon då det goda så vidt hon förmår,
viss att den plats, Försynen anvisat henne, är för henne den bästa.
Brigitta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>