Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284
snillrika Itenée al Frankrike, Ludvig Xll.s dotter, som förhöjde
glansen af Ferraras hof med sina snillegåfvor samt den elegans oeh
älskvärdhet i umgänget, som hon förvärfvat vid Frans l:s och
Margarethas af Navarra hof. Hennes ovanliga språkkunskaper,
hennes tidiga studium af mathematik och filosofi vidrör författaren i
förbigående för att lemna rum åt en något utförligare skildring af
hennes theologiska studier, hennes gradvis växande förkärlek för
reformationens nya läror, om hvilka hon redan före sitt giftermål
hört berättas i Frankrike och till hvilkas antagande hon slutligen
förmåddes af sjelfva Calvin, hvilken såsom landsflyktig under
tvenne år i hemlighet vistades i Ferrara.
Bland de personer, hvilka med sin närvaro ökade glansen af
Ferraras hof och spred dess namn kring verlden såsom liktydigt
med tillflykten för den förföljda storheten, det misskända snillet,
nämnas Clement Marot och Calvin, Ariosto och Bernardo Tasso,
fader till den popt, som en gång skulle blifva familjen d’Estes
högsta ära och straffande gissel. Slutligen antydes äfven huru
den sällsporda tankefrihet, den andeliga sjelfständighet och
djerfhet. som herrskade inom Ferraras lysande och snillrika
hof-krets, utan att till en början väcka skrupler hos den furste, hvilken
man hedrat med benämningen »litteraturens fader», dock slutligen
började väcka farhågor hos påfvens anhang. Genom intriger
lyckades det också att stifta oenighet mellan fursteparet och att
framkalla stränga åtgärder, som förjagade många af furstinnans
närmaste vänner och lemnade henne, med endast några få
liktänkande, isolerad midt uti den fremmande hofkrets, hvarmed man
omgifvit Irenne.
Det är vid denna tidpunkt, omkring 1539, som lionnet börjar
sin berättelse. Ariosto är då redan död; Cléincnt Marot, som en
kort tid tagit sin tillflykt till Venedig, bar återvändt till Frankrike;
Calvin vistas såsom landsflykting i Strasburg efter ett första
reforma-tionsförsök i Genève och Hertiginnan af Ferrara, svartsjukt
bevakad inom sill. eget slott, lefver ett tillbakadraget lif, omgifven af
en uppväxande generation, hvars bildning ligger henne så mycket
varmare om hjertat, som bon deribland räknar sina egna barn.
»Det är», säger författaren, »inom denna furstliga familjekrets,
som den på en gång -historiska och litterära period börjar, hvars
olika phaser vi företagit oss att skildra i Olympia Moratas
lefnadsteckning.»
Denna teckning börjar med Olympias faders, Fulvio Pcrcgrino
Moralos, historia. Född i Mantua mot slutet af Ijortonhundratalct
och ifrig beundrare af den klassiska litteraturen, åt hvilken ban eg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
