Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
göra hennes första bekantskap, för alt sedermera med Bonnets
biträde, i grunden lära känna henne.
Den berömde författaren, professor Jules Bonnet, valde
Olympia Mor ata, hennes lefnadsöden och skrifter, till ämne för en
akademisk afhandling vid »la Faculté des Lettres» i Paris och vann
äfven det lärda samfundets loford för sin skrift, hvilken under de
följande fem åren redan upplefvat 3:ne nya upplagor. Han
börjar sin bok med en intressant öfversigt af Italiens litterära
ståndpunkt i början af det sextonde seklet, i det ban äfven i
förbigående vidrör de politiska ocb religiösa förvecklingarne, så vidt
de inverkade på det litterära lifvet. Poesien ocb de sköna
konsterna i Italien hade vid denna tid redan inträdt i det nya
skede, som Dante och Petrarca förberedt, och som, utgörande på en
gång ett lån af forntiden och ett sjelfständigt uttryck af den nya
tidsandan, kallades Renaissance iden. Beundran för antikens
mästerverk och ett ifrigt studium af dess anda, förenade med
uppvaknandet af nationelt medvetande och behofvet af ett sjelfständigt
uttryck derför, karakterisera denna tid, och Bonnet säger:
»Det är ett anmärkningsvärdt fenomen, att härmningsbegäret
och det skapande snillet alltid arbetat band i hand, under tider af
pånyttfödelse inom litteraturen, och detta faktum kan bättre än
något annat tjena som bevis på den inbördes ansvarigheten seklerna
emellan, hvilka, enligt skaldens uttryck, fått till uppgift att hvar i
sin ordning vara mensklighetens fackelbärare.»
Han omtalar huru vid Constantinopels fall en mängd dyrbara
gamla manuskripter kommo i det vestra Europas ego, hvilkas innehåll
genom Gutenbergs nyuppfunna konst blef spridt i den lärda
verlden; äfvensom att många af Österns lärde, såsom värnlöse
landsflyktingar, upptogos af det vittra och konstälskande Italien, »hvilket,
till tack för sin gästfrihet, i utbyte erhöll af de utarmade
flyktingarne den oskattbara gåfva, som det i sin ordning skulle meddela
åt Europas öfriga länder — »la Renaissance.»
Mängden af de små, men i prakt och konstkärlek täflande
stater, hvari Italien under denna tid var deladt, nämnes äfven såsom
en af anledningarne till den nya civilisationens hastiga uppblomstring
under beskydd af furstebus, sådana som det Mediceiska, huset d’Este
m. fi., hvarjemte läsaren får en kort historik af den sistnämnda
slägten och dess inflytande på sin tids konst och litteratur.
Ferra-ras universitet beskrifves såsom ett bland de mest berömda, der en
mängd utmärkte lärde samlades, och flere nya akademier, stiftade
af den vitlre fursten Herkules JI, omnämnas. Slutligen ger äfven
författaren en liflig skildring af Herkules ll.s gemål, den sköna och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
