Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
Men jag skulle aldrig sluta om jag ville upprepa alla olika
påståenden, jag hört, angående Arkadien.* låge, och jag måste derföre
inskränka mig till min egen erfarenhet, hvilken, roed förbigående
af allt som rör »kojan och hjertat», förlägger det mystiska landet
just ungefär der, hvarest 27:de graden longitud skär den 46:te
graden latitud. Och i närheten af denna punkt är den lilla byn
Cade-nabbia belägen der vi, dig ovetande, min läsare, stämt möte. Huru
du kommit dit kan vara detsamma — allt nog, du har haft fri
resa och inga besvärligheter och bör således enligt alla menskliga
beräkningar vara vid briljant humör, då du nu med mig och mina
reskamrater utträder från deri svala försalen i Cadenabbias hotell
på terrassen utåt sjösidan. Orh tryckte dig än 7 sorger och 8
bekymmer, så måste de alla vika för den tjusande anblick, som här
möter dig. — Sorgerna måste fara sin kos med den lätta
morgonbrisen, bekymren smälta bort i det varma gyllene solskenet och
den sista förtreten sväljas med första fulla andedrag, du insuper af
den klara genomskinliga luften. Du ser dig om med upprymda,
men frågande blickar och jag bör väl i hast presentera de olika
föremålen för dig, innan vi tillsammans göra deras närmare
bekantskap. Till en början skulle jag vilja föreställa för dig mina väldiga
reskamrater, om jag ej hade en obestämd aning om att J redan
ären gamla bekanta; dessutom ser dti, att de just nu äro mycket
upptagna af hvarandra, gissar kanske alt de tu äro ett, och finner
under sådana förhållanden bäst att (faute de mieux) hålla till godo
med mig, din makalösa vän, som också är redo att bel och bållen
egna dig sin tjenst och efter bästa förmåga besvara de tusende
frågor, som sväfva på dina läppar. Så vet då, att den höga klarblå
rymden, som hvälfver sig öfver ditt hufvud, så ren och
genomskinlig, att du tycker dig kunna se genom den ända in i paradiset, är
söderns beprisade himmel, alt de terassforniiga stränderna med sina
skuggiga parker, sina blomstrande trädgårdar och glänsande villor är
la bella llalias mångbesjungna jord, och att slutligen den glittrande
vattenspegeln vid din fot, ur hvilken du ser likasom en ny himmel
och en ny jord blicka dig till mötes, är Comos förtrollande sjö, de
gamles Laeus Larius’). Den drömmande morgonen tyckes ha glömt
sin skira töckenslöja efter sig på den djupblå vågen; men redan
är den här och der sönderrifven af lekande vindflägtar, och snart
ljusnar den mer och mer, likasom smältande i det varma solskenet.
Dock försvinner den aldrig, som du ser, utan hänger lik ett klar-
*) Fader Bædeker, af hvilken jag lärt min latin, omtalar dock icke att den
gamla benämningeu härledde sig fråu en art fiskmasar, på Romarspråket Larius,
tom i tusental lära finuas vid sjön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
