Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
327
blått, f enomskinligt flor mellan dig ocb de omgifvande föremålen.
Af dessa fängslar deri motsatta stranden först våra blickar. Der
midt emot oss, ytterst |>å det långa -näset, som klyfver Comos
södra vattenspegel i tvenne långsmala vikar, ser du den lilla staden
Bellagio, med sitt förträfllica hotell, omgifvet ända ned till
sjöbrädden af trädgårdar och terrasser; och der ofvanför på den branta
bergshöjden framskymta Villa Serbeltones hvita murar mellan
svällande drifvor af grönska. Längre inåt viken på samma sida titta
Villa Melzis smärta kolonnader fram, under den blå luftslöjan,
likasom för att helsa god morgon på grannen midt öfver viken, den
stolta och undersköna Villa Sommariva, thronaiule som en
drottning bland blommande orangelundar på vinbekransade terrasser.
Den omgifvande parken sträcker sig helt nära intill Cadenabbia–
»Tyst! var det ej en näktergal?»
Jo visstl den skalken har forsofvit sig i närmaste rosenhäck
och slår nu sin första drill.
»Men känn då hvilken doftande vindflägt!»
Det är deri vaknande naturens första andedrag.
»Och hör — hvad är det?»
I)et ringer till morgonbön i den lilla kyrkan, som ligger
likasom uppkastad i en bergsklyfta på S:l Martinoklippan uppöfver
Villa Sommariva, men sorn vi ej kunna se härifrån. — Men koin
nu! der gå våra reskamrater redan utåt den smala strandvägen fram
till Villan, låtom oss följa efter. Solen bränner het under några
minuter. men snart äro vi i skydd under parkens lummiga kronor
och motas der af allt, som kan tjusa ögat och fängsla sinnena.
Kastanjer och sycomorer höja sina lefvande solskärmar öfver våra
hufvuden, orangelundarne smeka våra näsor med sitt berusande doft,
niagnolierna bjuda oss en morgondryck ur sina mjellhvita
daggfyll-da kalkar, vinrankan slår sina mjuka armar omkring oss, likasom
lör att hålla oss qvar, och rosorna kyssa oss i förbigående med
doftande morgonfriska läppar. Du gripes af ett oemotståndligt
drömmande välbehag, men känner dig på samma gång mildt fängslad,
fjettrad såsom af bloinsterbojor, ocb, helt rädd om din ädla frihet,
ser du dig varligt omkring efter någon Armida eller Felicia. Men
till lycka för ditt lugn möter du ingen varelse, sorn kan rättfärdiga
dessa farhågor. Du fattar då mod på nytt och följer oss uppför
terrassernas marmortrappor, prydda med grupper af dryader och
fauner eller hvad de allt föreställa, under det sorlet af spelande
springbrunnar locka dig till en och annan krokväg in mellan
doftande bosquéer och blonistergrupper, högt öfver hvars svajande
grenar du ser den spelande vattenstrålen kröka sig i solljuset eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
