Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
u
sin insigtsfulla hjelp kunna Verka på de smärre
herrgårdarnes, på hemmanens och torpens mindre rikligt lottade
husmödrar och qvinnor, hvilka nu ofta nog, i all sin tarflighet och
okunnighet, dock, redan i och genom den trägna vård de egna
balsaminen i näfverlådan i fönstret, visa sig ega sinne för ett
bättre uppfyllande af sin kallelse, åtminstone i detta fall.
Då vi besinna allt detta, kunna vi icke undgå att
allvarligare framhålla den stora brist, som visar sig i qvinnans
närvarande uppfattning af sitt förhållande till det s. k.
utarbe-tet och till hemmets naturomgifning. Möjligen drifva vi våra
påståenden för långt; men det måste dock sägas, att den
vanvård, som så ofta röjer sig i våra svenska gårdars yttre
hållning i en icke ringa mån beror på frånvaro af ett verksamt
sinne derför hos qvinnan.
Vi känna väl, hvad man skall svara oss. "Orsaken till
denna vanvård", skall man säga, "ligger i den svenska
fattigdomen. Yi äro ännu för fattiga för att kunna hafva råd till
en sådan der trädgårdslyx." — Ja, det är alltid så. Det
är alltid fattigdomen och fattigdomen och åter fattigdomen, som
är skulden till allt. Men — i så fall — hur kommer det sig
väl, att den närmaste omgifningen kring mången ringa stuga,
jemförelsevis, i förhållande till de medel, hvaröfver husmodren
der eger att förfoga, är vida bättre hållen än den rikare
herregårdens? Hvaraf kommer det sig, att man har råd till en
svindlande prakt inom hus, råd till de dyrbaraste mattor på
sina golf, — men icke råd till några hyggliga gräsmattor och
några väl hållna grupper och gångar utomhus?
Fattigdomen, den är visserligen i många fall skuld till
inånga brister; men icke till alla, åtminstone icke i detta fall.
Orsakerna äro ej endast yttre. De ligga fastmer i inre
förhållanden. Vi hafva redan som hastigast berört dem. De
ligga i arten och riktningen af såväl den allmänna som
särskildt af qvinnans uppfostran. Hon uppfostras uteslutande till
det inom hemmet instängda lifvet, till verksamhet och
någongång — skulle vi våga säga äfven mången gång? — till
overksamhet inomhus. För det lifvet och den verksamheten
behöfver man icke känna mycket till den natur, som omgifver oss
och som dock, för att upprepa ett gammalt bekant uttryck,
"suckar efter sin förklaring" d. v. s. efter en förädling, som står i
harmoni med menniskans, och således äfven qvinnans, bildning.
Man behöfver för den verksamheten just icke känna mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
