Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IB
hvarken om växterna eller jorden eller solens och värmens och
luftens och vattnets verkningar o. s. v. Man kan, sådan
uppfattningen af uppfostrans ändamål ännu hos oss är, vara en
"mycket bildad person", vara en hemmets och salongens
prydnad af första rangen, utan att känna särdeles mycket om
fosterlandets natur, denna naturs tillgångar och om hela det
oändligt rika men tysta odalmannaarbete, som dock är grundlaget
för detta fosterlands materiella bestånd.
Och likväl — hvilken kunskap vore dock, näst
kunskapen om de religiösa sanningarne och fosterlandets häfder,
vigtigare, mera fruktbärande, mera stärkande, mera förädlande,
mera sannt fosterländsk än denna? Hvilken kunskap skulle
djupare låta den svenska qvinnan känna sitt samband med
fosterlandet och dess hela folk, ända ned till den fattiga
dags-verksqvinnan ? Hvilken kunskap ekulle såsom denna göra hela
folket till ett?
En svensk författare har en gång framkastat den
beskyllningen mot qvinnans uppfostran, att den ännu företrädesvis är
— æsthetisk, dermed afseende, att denna uppfostran nog
mycket rörer sig inom "talangernas" område, nog mycket sysslar
med de färdigheter, som komma qvinnan till pass inom salongen.
Hade han så orätt? . . Betrakte vi förhållandena från den sida,
som vi här valt till utgångspunkt, så torde det ock,
småningom åtminstone, allt mera medgifvas, att om det ena bör vara
och måste vara, så måste dock det andra icke underlåtas.
Den svenska qvinnan måste, med andra ord, ej blott
meddelas en kosmopolitisk talanguppfostran, utan äfven bildas till
svensk qvinna, till förtrogenhet med den svenska naturen och
dess fordringar på hennes verksamhet, till kunskap om de
värf, som "reda för landet den närande saft", och de värf,
som hafva till uppgift att trycka bildningens prägel på naturen,
åtminstone i bostädernas granskap, för att sjelf en gång,
såsom det är hennes rätt och. pligt, med sitt deltagande i en
eller annan måtto kunna följa och medverka för desamma.
Denna riktning, erkännom det med glädje, är qvinnans
uppfostran äfven på väg att taga, och det äfven hos oss, i
sammanhang med den allt menskligare uppfattning, som börjat
göra sig gällande af uppfostrans och undervisningens ändamål
i allmänhet. De nya skolornas organisation och methoder vittna
derom. Den unga qvinnan behöfver icke längre frukta för att
ådraga sig spefulla miner, om hon skulle röja en viss bekant-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
