Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
439
tidens trenne största historiska folk, skulle dock vara fåfängt.
Från och med Christus finnes, såsom Aposteln säger, "hvarken
Judar, Greker eller Romare — det finnes i sjelfva verket
blott ett folk , en civilisation , en enda historia. Hvar och en af
forntidens nationer har spelat ut sin röle, fullgjort sitt värf,
nått sitt mål. Ilela verlden underkufvades af Roms vapen och
styrdes af dess lagar; Athens philosophi, konst och poesi hafva
blifvit menniskoslägtets gemensamma arf, och inför Israels Gud
böja alla civiliserade folk sina knän. Det af Babylonierna
förstörda, af Titus intagna och af så många andra nationer
besegrade Jerusalem har slutat med att sjelf kufva dem alla och
beherrskar dem ännu från sina grusade ruiner, om hvilkas
besittning Europa och Asien under tvenne sekler stridt. Den
heliga staden är ännu i dag ett föremål för alla folks hyllning.
De christna vörda i henne den plats, der deras Frälsare lidit
och dött för dem; Judarne strömma dit för att uppsöka spåren
af sitt gamla tempel och gråta vid dess murar; Museimännen,
som göra anspråk på dess egande såsom ett arf efter deras
fader Abraham, hafva förgätit det namn, som menniskorna
gifvit henne och nämna henne endast den Heliga."
Mr. Bovet öfvergår härpå till en öfversigt af Jerusalems
öde, hvilken erhållit ett ytterligare intresse genom de senaste
förvecklingarne, som tyckas hota med nya stridigheter, och
hvaraf vi derför meddela läsaren ett sammandrag. Han
påminner om, huru ingen stad i verlden varit så många gånger
förstörd och åter uppbyggd; nämner såsom dess sannolike
grundläggare Melchisedek — densamme, hvilken välsignade Abraham
efter striden mot Kedor Laomer*). Han erinrar om, huru Jo-
*) Denne Melchisedek var (enligt vår förträfflige bibeltolkare Prof.
Melin) konung och prest i Salem (Jerusalem), der urfädrens
gudsdyrkan funnit en fristad midt bland en hednisk omgifning, och hörde
sannolikt till den Semitiska folkstam, som utgjorde den äldsta
befolkningen i Palestina och som fått sig den andeliga välsignelsen
företrädesvis tilldelad i motsats till den Japhetiska, som erhållit det jordiska
herraväldet. "Melchisedek är", säger den nämnde uttolkaren, "genom
sitt hemlighetsfulla uppträdande och försvinnande i den dunkla
forntiden så ensam i sitt slag, att han redan derigenom blir en högst
passande förebild af den konungslige Öfverste Prest, som ur
evighetens dunkla djup framträder välsignande på ändlighetens
skådeplats, och efter fullbordadt värf åter drager sig tillbaka i
osynligheten." (Se Hebr. 7).
Sjelfva dess grundläggares karakter och härkomst synes således
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
