Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
"Enligt våra vanor hafva vi svårt att föreställa oss ett
dylikt tillstånd såsom permanent, och äro färdiga att vänta,
det Palestinas innevånare antingen skola inbördes förgöra
hvarandra, eller ock underkasta sig någon ny öfvermakt, som vore
i stånd att beherrska alla de öfriga. En dylik slutsats skulle
vara logiskt riktig, om det gällde ett land, hvars befolkning
vore lika koncentrerad inom bestämda gränser, som i de
europeiska staterna, och der lefnadsomsorgerna vore mindre enkla
än i Orienten. Men Palestina befinner sig i sjelfva verket i
samma tillstånd nu som på Abrahams tid. Alla de strider,
öfverfall och sköflingar, som omtalas i gamla testamentet, äro
ännu i dag lika betecknande för det Arabiska lifvet och
upprepas ständigt af de vilda nomadhorder, som genomströfva
Palestina. — För Orienten gifves ingen tidberäkning; institutioner
och herravälden uppstå och ramla, men sederna förblifva
oförändrade. Abrahams slägte är af en härdig natur: det har
blifvit sagdt, att Israel "är ett hårdnackadt folk"*). Romarnes
jernspira har brutit dess makt, utan att dock förmå
undertrycka detsamma; irrande kring hela jorden det blandat sig med
alla folk, utan att någonsin sammansmälta med dem. Hvad
Ismael beträffar, torde ingen nutidens granskare kunna måla
hans nuvarande karakter trognare -än den redan i Genesis blifvit
förutsagd:
’Han skall vara såsom en vildåsna till menniska’,
hans hand emot hvar man och hvars mans hand emot honom!’
Som bevis på författarens fina iakttagelseförmåga,
understödd af en lefvande bibelkunskap, samt på hans egendomliga
sätt att belysa do evangeliska berättelserna och förse dem med
snart sagdt lefvande illustrationer, anföra vi följande, rörande en
utflygt från Jerusalem till Jericho:
"Vägen gick vidare genom dälder och öfver bergstoppar,
afrundade till likhet med fårens ulliga ryggar, den bild som
framställer sig helt ofrivilligt och gör att psalmistens liknelse:
"Jßergen sprungo såsom lam; högarne såsom unga får", här
i Judéen förefaller mindre sällsam än annorstädes.
"Stora hjordar af getter och får beta på bergsluttningarne.
Här finnas aldrig spräckliga eller brokiga getter; de äro för
det mesta alla ramsvarta och fåren helt hvita. Man fattar
lätt, huru dessa tvenne boskapsarter, hvilka man här nästan
♦) Andra Mosebok, 32. 9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
