Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
478
En fart, rörande hvilken vi stundom sväfva i samma lyckliga
villfarelse som den hedersman, hvilken blifvit förevigad genom ,
ett annat, lika äkta svenskt ordspråk: "det pallrar och går,
sa’ Olle, satt pä grund?
Men du ser helt stött ut, gode läsare, du vänder bladet, |
läser öfverskriften om igen och frågar ironiskt: "skall detta
föreställa betraktelser rörande förhandlingarne på prostmötet?" i
det du är färdig att kasta vår lilla uppsats oläst ifrån dig.
Men jag ber dig — haf ett ögonblicks tålamod, och
besinna huru egensinniga våra tankar stundom äro, och huru
de ofta, i trots af den strängaste logiska tukt, göra allehanda
ologiska utflygter och nyckfulla slutsatser. Ingen vågar väl,
jag medger det, stiga fram och påstå, att det finnes något
omedelbart sammanhang emellan Prestmötena och
framåtskridandet i Sverige, emellan de kyrkliga reformförslagen och
det gamla ordspråket: "sakta i backarne/" eller emellan
vissa högvördiga embetsmyndigheter och den stackars Olle,
som satt på grund. Icke destomindre uppstod hos mig en
o-frivillig och ögonblicklig tankeförbindelse emellan dessa skenbart
så heterogena föremål, då jag läste referatet rörande det
ifrågavarande prestmötet, och jag vågar nästan påstå, att det går
dig på samma sätt, då jag här nedan meddelar ett litet
utdrag deraf:
"En af mötets medlemmar (hette det) föreslog (i afseende
på lekmannaverksamhetens möjliga införlifvande med kyrkan),
"att man skulle vända sig till nytta de svärmiska qvinnor,
"som inom församlingarne drifvas af lust att lära eller
pre-"dika, och hvilkas öfverflöd af lifaktighet behöfde någon
lämp-"lig afledning för att icke blifva förderfiigt.’’ En af hans
medbröder trodde dock "att denna fråga vore af en så
omfattande natur, att något beslut på mötet derom icke kunde
"fattas", m. m.
Endast det faktum, att ett sådant förslag kunnat
framställas till offentlig diskussion inom Sverge, innebär visserligen
(oaktadt all diskussion tycks ha torkat in) en rörelse framåt,
för hvilken man bör vara tacksam. Men låtom oss ej stanna
härvid, utan söka uppskatta rätta betydelsen af detta jättesteg
på framåtskridandets bana, i det vi taga en liten öfversigt
af hvad som i samma riktning blifvit gjordt inom andra
länder, i Frankrike t. ex.
Redan i 1836 års nya skollagar, utarbetade af det fran-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
