- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Fjerde årgången. 1862 /
205

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

205

de hemn< och deras femårige son samma hedersbetygelser och
titel sfom furstliga personer, ty i händelse af prinsens tiljträde
till regeringen, skulle han, såsom varande öfver lagen, om det
så belhagade honom, kunna upphöja henne till drottning och
sin som till kronprins. Under var författarinnas vistande i
Tanamariva förde prinsen Maria till den europeiska damen
för attf presentera henne och var den förra ofta i tillfälle att
se den farstliga gemålen, 0111 vi så få kalla henne, och hennes
son. Jdd Pfeiffer yttrar om henne:

"uMcria är oaktadt sitt namn ej Christen, men berömmes
såsom mild, förståndig och af fast charakter. Hvad hennes
utseende beträffar, får man ej betrakta henne med europeiska
ögon, ty man mäste länge ha lefvat bland detta folk och vänjt
sig vidl deras fulhet, för att kunna finna de mindre fula vackra."

’"Vid en bankett hos M:r Laborde uppträdde hon i
europeisk kostym, och hade jag då all möda i verlden att afhålla
mig från att utbrista i skratt. Öfver ett halft dussin stärkta
underkjortlar bar hon en klädning af ylle, garnerad ända upp
till lifvet med stora bandsleifer, hvilka dock suto bak i stället
för fram. Hon sökte äfven drapera sig med en fransysk schal,
hvilket likväl ej rätt ville lyckas henne, och på sitt ulliga
pu-delhufvud bar hon en liten kokett fransysk sidenhatt, rosenröd
till färgen."

Såsom ett bevis på den uppriktiga vänskap prinsen hyste
för M:r Lambert, hade ban låtit honom adoptera sin son,
hvilken han på det ömmaste älskade. På Madagaskar är
nemligen ganska brukligt att adoptera barn, dels för att sålunda
förskaffa sig en arfvinge, ty lagen tillerkänner staten all
förmögenhet, som efterlemnas af en barnlös man, dels såsom ett
vänskapsbevis, hvilket barnets fader vill ge den person, han
låter adoptera sitt barn. Denna öfverenskommelse bekräftas af
regeringen och erhåller den nye fadren sålunda full rättighet
öfver det adopterade barnet, hvilket antager hans namn och
inträder i samma rättigheter som hans egna barn. M:r Lambert
begagnade sig dock ej af denna rätt, utan nöjde sig med att
gifva barnet sitt namn, och lät det qvarblifva hos sin verklige
fader.

På samma sätt hade drottningen med alla öfliga ceremonier,
före Prins Rakotos födelse, till son och thronföljare adopterat
sin systerson, Prins JRarnboasalama. Det påstods väl, att
hon sedermera till efterträdare utnämnt sin egen son, men som
detta ej skett med vederbörliga formaliteter, fruktade man för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:17:40 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1862/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free