- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Fjerde årgången. 1862 /
207

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

207

att horn ej åsidosatte någon af de pligter, som tillkomma
qvinnan, ffj heller blottställde den värdighet hon såsom sådan
hade attt upprätthålla. Hvad ihärdighet, energi, sparsamhet,
praktiskt sinne och flärdlöshet beträffar, torde Ida Pfeiffer
sålunda alltid kunna framställas såsom ett föredöme för sina
medsystrar, såsom ett bevis pa, att qvinnan dock ej, på det hela
taget, är så hjelplös och vanmäktig, som både hon sjelf och
männen ofta påstå, och att en kraftfull själ förmår uträtta
storverk, huru bräcklig dess omklädnad än måtte vara.

Ida Pfeiffers gestalt var liten, mager, lutad, hennes
rörelser något afmätta, men gången ovanligt elastisk för hennes
år. Ansigtsuttrycket var i allmänhet lugnt och angaf ej de
vexlande tilldragelser hon upplefvat, men lifvades hon af ett
samtal, som intresserade henne, blef det angenämt och
intagande. Hvad klädseln beträffade, var hon högst enkel och tillät
sig hvarken i detta eller andra fall aldrig något öfverflöd, dä
hvarje insparad penning, huru ringa den än var, utgjorde en
förstärkning af hennes reskassa. I sitt uppträdande var hou
anspråkslös och utan all önskan att väcka uppseende, dock förmådde
hon ej alltid, särdeles på de senare åren, undertrycka ett visst
missnöje, då hon och hennes företag ej möttes af det intresse
och understöd, hon påräknat. Nedlåtande beskyddareminer
kunde hon ej tåla och der sådana visades henne, uppreste sig
hennes sjelfkänsla och hon visste göra sitt eget värde gällande.

o

A andra sidan visade hon sig aldrig öfvermodig eller
otillgänglig mot dem, som i ett eller annat afseende voro henne
underlägsna. Hennes tycke eller motvilja för personer berodde ofta
af första intrycket och det var ej lätt att förmå henne ändra
en förutfattad mening eller afstå från ett beslut.

Mången torde betvifla, huruvida hon genom sina
vidsträckta resor verkligen uträttat något godt och gjort vetenskapen
någon väsentlig tjenst. Det vore kanske svårt nog att
bestämma vigten af denna tjenst, men otvifvelaktigt var hon i många
af de vilda länder, hon besökte, en civilisationens förkämpe,
och vi veta alla nogsamt, att dessa förkämpar ej äro de, som
skörda äran och upphemta frukterna af sitt arbete, men
’hvar stodo vi, om de ej funnits till?"

Utan tillräcklig underbyggnad i de ämnen, hvilka äro af
så stcr betydenhet för naturforskaren att känna, och utan de
hjelpmedel, hvaröfver denne eger att förfoga, kunde hon natur-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:17:40 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1862/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free