Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tu
I sitt ursprungliga skick var stenkistan belagd med flera, på
tvären liggande större hällar, och deröfver var kastad en massa
6törre och mindre kullerstenar, så att griftröret hade form af
en stor ättehög, till en del beväxt med buskar och träd."
Förf. fortsätter sin undersökning genom att jemföra detta
monument, hvilket påtagligen varit ämnadt att bevara minnet
af en strid och en seger, och åsyftat de segrandes
förherrli-gande, med andra Skandinaviska minnesmärken af samma syfte,
såsom hällristningarne i Bohuslän och våra ined inskrifter
försedda runstenar. Derefter påpekas den skiljaktighet i seder,
verldsåskådning och sociala förhållanden, som måste förefunnits
mellan det folk, som, efter att, med otrolig möda, på
Kiviksmonumentets grofhuggna stenar, hafva inristat segerbilderna,
åter tilltäckt monumentet och öfverhöljt det med en massa
kullerstenar för att dölja det för både samtid och efterverld —
och det folk åter, som inhögg minnet af sina bragder på
utsidan af berghällar och stenar, der de skulle ses af kommande
och gående. Den sistnämnda folkstammen antages allmänt vara
Thora eller Oiimsdyrkare af germanisk stam. Att
Kiviksmonumentets uppresare tillhört en helt annan folkstam, en helt
annan kulturperiod, se der just hvad förf. ville bevisa. För
detta ändamål tolkar han för läsaren figurerna på monumentet,
hvilkas väl gjorda afbildningar öka värdet och intresset af
arbetet. Denna uttolkning åsyftar till en början blott att bevisa,
att monumentet verkligen tillhör bronsåldern, hvilket nu mera
knappt lärer bestridas. Derpå följer en grundlig jemförelse
mellan det svenska minnesmärket och liknande monumenter på
Irland, de på folkspråket så kallade Cairna vid Dowth,
Drog-heda m. fl., hvilka bevisas äfven tillhöra Bronsåldern samt
hafva många inristade figurer liknande dem på Kivikshällarne.
Dessa Cairna synas dock påtagligen hafva varit ett slags
tempelbyggnader ämnade för gudstjenst, med sidokapell för
be-grafningar el. d. Det svenska monumentet är deremot tydligen
ämnadt till minne af en strid eller ett segertåg, ett
antagande, hvilket äfven bestyrkes deraf att figurer med krigiska
tillbehör synas på detta, men deremot alldeles saknas på de blott
med symboliska sirater prydda hällarne i de Irländska Caims.
Det religiösa ändamålet med dessa Cairna förklaras ytterligare
genom jemförelser mellan dem och några grottor eller så
kallade katakomber på Malta, hvilka bevisligen varit uppförda
derstädes, då Phænicierna innehade ön omkring tiden för det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
