Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
225
Hur annorlunda, när segerrik
Han kom från de blodiga strider,
Och gaf Gustaf Adolphs porträtt dess plats
I sitt slott för everldliga tider.
På andra toner gick lifvet då . . .
I slottet hundratals gäster . . ,
Vid vapenbrak och trumpetmusik
Gafs dagligen segerfester.
No är här så tyst. Bland porträtter man går . . .
Ett sorgflor det hela höljer,
Hur glädtig än är den Lady fin,
Som genom gemaken mig följer.
Nu är här så tyst, nu är här så tungt
I Earlen af Melvilles salar.
I den siste, sonlöse Earlens bröst
Blott minnen, ej framtiden talar.
Han egde en son, familjens hopp. —
Men till Krim med hären ban drager.
Han följer sin fana som segrarè hem; —
Men blott för att dö på sin lager.
Det stundar till natt här i Melville House,
Liksom i så många andra.
Och nya slägter ta makten om hand,
När till fadren de gamla vandra.
Men hur’ den frambrusar den nya tid
Och grusar den gamla prakten; —
Må sången gömma de gamla namn,
Som förtjena den hedersvakten.
Det är så tyst, det är så svalt
I det åldriga Melvilles lundar.
Det är, som vore all grönska svart
Helt visst det till natt här stundar.
O. E.
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
