Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
manna genombrott, stelnat i form af upprättstående
grundpelare Tör de högt uppstapplade bergmassorna, så kom ihåg vår
reskamrats berättelse om de fowaftmassor, hvilka jemte
kalkstensbergen och graniten utgöra Pyrenéerkedjans kärna. Vill
du ha en mera åskådlig bild af det sista vulkaniska
naturuppträdet, så erinra dig den kraterlika formen af några bland de
bergstoppar vi sett, och önskar du en påtaglig helsning från
sjelfva den glödande eldsdroppen, så doppa på återfärden ännu
en gång din hand i S:t Sauveurs heta källa.
Huru den glödande kärnans skal undergick ytterligare
torändringar och tillökningar, under det den organiska
lifsverksamheten på densamma ännu mera utvecklades och förädlades,
för att dock åter en gång duka under för en allt förhärjande
flod; huru ur denna flod en nyskapad yta, under förändrade
atmosferiska förhållanden uppstått, hvilken vi kalla vår
jordyta, danad till jordmån för en förädlad natur och till hemvist
for väsenden, begåfvade med fri vilja och odödlig själ; huru
den Allsmäktige, hvars hand en gång utslungat den "glödande
eldsdroppen" i verldsrymden, nu "hvilade af allt sitt verk och
såg på det Han gjort hade, och si det var allt ganska
godt’ huru Han skänkte menniskan hela denna underbara
skapelse, "att hon lustgården bruka och bevara skulleoch
slutligen huru menniskan förvaltät den dyra förläningen — se
der hvad som borde utgöra slutet på min saga. Men — det
vore ett studium för lifvet — och vi ha endast några
ögonblick att räkna på. Jag hoppas derföre att någon bättre och
kunnigare berättare må till fullo förtälja dig hvad jag här blott
förmått i stympade, flygtiga bilder teckna, för att dermed
förkorta den länga eftermiddagen i den ensliga byn vid snögränsen.
Brasan är nedbrunnen, dimman har lättat, den täta
töckengardinen har lemnat fönstret och dragit sig bort till andra
ändan af byn — våra reskamrater göra sig redo till en
vandring och vi följa dem för att se hvad märkvärdigt den lilla
byn kan hafva att bjuda på. Vi gå förbi några små låga
hyddor, kringspridda på den stenbundna backen och nicka åt
några torftigt, men snyggt klädda qvinnor och barn, som i
sällskap med en skara bräkande får möta oss och stanna för att
begapa de resande. Längre fram passera vi en annan grupp
qvinnor, sysselsatta att mjölka sina motsträfviga getter och åter
andra, med gälla rop lockande hem sin lilla raggiga hjord från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
