Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
US
Pyrenéer dalarne, men att hon för flere år sedan af sina
föräldrar blifvit skickad hit till Gavarnie att förestå onkelns hus.
I hennes enkla berättelse röjer sig en halft omedveten
hemlängtan till den sköna fädernedalen och en hemlig vantrefnad
och motvilja för hennes nuvarande lif, utan att likväl dessa
känslor någonsin tyckas hafva framkallat en aning om att det
kunde eller borde vara annorlunda. Det gjorde ett sorgligt
intryck att se den slöa, liknöjda blicken i det unga ögat och
den trumpna uppsynen i det täcka ansigtet. Endast då fråga
blef om de vilda fjellblommorna i trakten, lifvades hon något,
gaf oss äfven några pressade exemplar af de vackraste, jemte
några stenar samt ett skott af en fjellväxt, ett slags Sempervivum,
som jag tror, hvilken en af reskamraterna tog i förvar och förde
med sig under hela den långa färden till hemmet, norr 0111
Stockholm, der plantan från Gavarnie slog rot, växte och
frodades i flere år. På våra frågor om hennes
sysselsättningar under vintern, nämnde hon spinnrocken och stickstrumpan
såsom sina enda förströelser, den fyllda garnrullen och den
afslutade strumpfoten såsom målet för hennes dag. "Cependant,
j aime beaucoup à broder"; tillade hon, "mais je ne le fais
guère. Cfest si difficile de se procurer des dessins; et
pius le fil et la mousseline sont si chères.’ *).
Med en tyst föresats att vid återkomsten till civiliserade
trakter afsända till Gavarnies prestgård ett litet paket med
påbörjade broderier, (en af dessa föresatser, som gått att öka
stenläggningen af ett illa beryktadt ställe), lemna vi efter en
vänlig afskedshelsning den stackars Thomasette, säga farväl åt
den godmodige pastorn och hans vän samt återvända till vårt
herbergo, för att der söka hvilan och bereda oss, att hur tidigt
som helst, nästa morgon hörsamma GUiidens kallelse.
Efter att ha frusit hela natten, ur stånd att få en blund
i mina ögon, hade jag nyss inslumrat och var just som ifrigast
sysselsatt att befria Thomasette Casaux från en af de
mördade tempelherrarne, som med benrangelshanden kring hennes
strupe och den grinande dödskallen sänkt mot hennes panna,
stod i begrepp att tömma det gamla bläckhornet i hennes mun,
då ropet: "Allt klart 1 färdigt att sitta uppl" väckte mig.
*) "Jag är dock mycket road af att brodera, men jag gör det
sällan, Det är så svart att få mönster och tråden och tyget äro dyra."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
