Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256
Knoppen bryter hvarje hinder
Rodnande i solens guld.
Frisk är luften, klar är vågen
Öfver hafsfruns perleslott;
Blidt är sinnet, glad är hågen,
Allting andas kärlek blott I
Skälmsk ur remnorna i klippan
Skjuter knoppad björk sin stam,
Och den blyga, veka sippan
Vid hvar tufva tittar fram.
Tacksamt lundens foglar sjunga
Om sin fröjd så ny och ren,
Och de sälla paren gunga
Jublande på hvarje gren;
Deras lofsång i mitt hjerta
Alltid troget gensvar fann,
Fast jag känner — och med smärta —
Att jag så ej sjunga kan.
Jag har sagt att Lea liknar v. Braun. Hon eger mycket
af hans lediga versification, af hans lifliga uppfattning och
målning af yttre skönhet eller fulhet, af hans gyckel med
giftas-sjuka ungmor och, framför allt, af hans kärlek for erotiska
ämnen. Prof på en versification så ledig, att den aldrig tyckes
komma i rimnöd, har läsaren fått och får framdeles, likaledes
af hennes objektiva skildringar. Hvad hennes gyckel beträffar,
försonar man sig dermed vid läsandet af sådana stycken, som
Farväl till min ungdom eller Mamsell Neta, deri
författarinnan varmt framställer den skönhet, som ej tiden mäktar
tillintetgöra. Om v. Brauns teckning af förhållandet mellan de
olika samhällsklasserna erinra sådana stycken som Fröken
och Torpar dottern. Äfven på den erotiska diktarten ber jag
att få anföra ett prof, på det läsaren sjelf må döma.
För Dig.
Hur skön hon var den lilla Emma,
Hur god, hur barnsligt yr och glad,
Som vestanvinden hennes stämma
Och kinden skär, som rosens blad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
